Anna Nordqvist vann sin tredje major i karriären. Foto: Getty Images

Golfåret 2021

Tillbakablick: Damernas majorår 2021

Vi minns tillbaka på damernas fem majortävlingar. Ana Inspiration, U.S. Women's Open, Women's PGA Championship, Evian Championship och AIG Women's Open.

Text: Tomas Hagfeldt • 2021-12-23 Uppdaterad 2021-12-23

Reportaget publicerades ursprungligen i Svensk Golf nr 10/2021. Vill du få Svensk Golf hem i brevlådan? Klicka här för att prenumerera på nya magasinet.
Det började med att en thailändska hoppade i ett vattenhinder i Palm Springs. Det sista ordet fick en svenska tillsammans med sina käraste skottar på Carnoustie en vacker söndag i augusti.
Anna Nordqvist från Eskilstuna.

ANA Inspiration, Mission Hills 1–4 april. Vinnare: Patty Tavatanakit, Thailand.

En avvaktande start på majorsäsongen

Tidernas näst sista segerhopp i Poppie’s Pond skedde utan publik. 

Spontant var det knappast, hoppet och doppet i Poppie’s Pond. Snarare handlade det om ”tystnad, tagning”. Publiken saknades runt det 18:e hålet i det kaliforniska golfparadiset på Mission Hills i Palm Springs. Kamerorna var uppställda, den något stela vinnarintervjun var gjord och det var dags för Patty Tavakanatit att göra hoppet.

För den unga thailändskan var det efterlängtat. Tårfyllt och berörande.

Men när vardagen handlade om pandemi och restriktioner var hela proceduren – det klassiska segerfirandet i golfårets första major – långt ifrån spontan.

– Det känns bara orealistiskt, sa den 21-åriga segrarinnan.

Hon hoppade till slut, hon kramade om sin caddie i vattenhindret, numera med rent vatten som i en swimmingpool. Bilderna och klippen från Poppie’s Pond fick påminna om att det även 2021 skulle spelas om titlarna i golfens största mästerskap – totalt i nio majors, fem för tjejerna, fyra för killarna.

Inget var ännu normalt. Golfpubliken saknades. Men tävlingen spelades. För 50:e gången sedan premiäråret 1972, alltid spelad på Mission Hills, alltid med initiativtagaren och nöjesprofilen Dinah Shore på något sätt närvarande. Återigen på rätt datum och som golfårets första mästerskap med majorstatus.

För första gången med en thailändsk vinnare. 

Paphangkorn ”Patty” Tavatanakit var nykomling på touren men hade varit på Mission Hills tidigare. Hon var som 19-åring, två år tidigare, tävlingens bästa amatör. Hon fick även då välförtjänt uppmärksamhet på den 18:e greenen, men såg samtidigt vinnaren hoppa i Poppie’s Pond strax intill. Hon tog en bild och skrev snabbt två ord på Snapchat: ”One day.”

Någon dag skulle hon själv göra hoppet. Målbilden var klar.

Drömmen om att vinna på den största scenen hade varit tydlig sedan hon första gången såg sin förebild Tiger Woods. Hon var åtta år, satt vid tv:n hemma i Bangkok och såg highlights från en av Woods segrar. Det var den 3 januari 2008 – hon minns det exakta datumet, det var ju dagen hon bestämde sig för att ”bli lika bra som honom”.

Karriären startade med amatörframgångar och vinster såväl på college som på Symetra Tour i USA. Hon var bästa amatör i både US Women’s Open och ANA Inspiration. Hon debuterade på LPGA-touren 2020 men gjorde som rookie sin första hela säsong 2021.

Hon blev därmed första nykomling att vinna på Mission Hills sedan Juli Inkster svarade för samma bedrift år 1984.

Hon ledde från torsdagens 66-runda och hela vägen fram till den 18:e greenen efter fyra dagars spel, söndagen den 4 april. Hon sänkte sin avslutande putt för 270 slag, 18 under par, gjorde sin segerintervju och sitt hopp i Poppie’s Pond.

Hon var tidernas 27:e vinnare att göra hoppet. Amy Alcott var först. Året var 1988 och hon upprepade det själv 1991. Donna Andrews snappade upp idén 1994. Nanci Bowen hoppade året därpå. Det hade blivit en tradition. Annika Sörenstam har fått bada i dammen vid tre tillfällen. Bland de mest spektakulära hoppen minns vi Pernilla Lindbergs från hennes bragdseger 2018, tillsammans med sina föräldrar och caddie och blivande man Daniel.

Poppie? Den förre tävlingsledaren Terry Wilcox kallades så av sina barnbarn.

Den 3 april 2022 kommer det sista vinnardoppet att göras. Med ny titelsponsor och nytt namn, Chevron Championship, avgörs majortävlingen för sista gången på Dinah Shore Tournament Course, Mission Hills. Därefter flyttas den till Houston, Texas. Prispengarna ökar från 3 till 5 miljoner dollar. Mycket vunnet. Mycket förlorat. En ny era kommer att ta vid.


U.S. Women’s Open, The Olympic Club 3–6 juni. Vinnare: Yuka Saso, Filippinerna.

Ett tangerat rekord i San Francisco

Först särspel. Sedan dubbelkoll i passet för Filippinernas första majorsegrare.

19 år, 11 månader och 17 dagar var Yuka Sasos exakta ålder när hon vann US Women’s Open på brutalt hårda Olympic utanför San Francisco.

Hon var tidernas yngsta vinnare av damgolfens äldsta major. Tangerat, sades det efteråt.  När Inbee Park vann år 2008 verkar hon ha varit exakt lika ung. Ännu mera säkert är att Yuko Saso var den första majorvinnaren från Filippinerna. Hon vann titeln efter särspel mot Nasa Hataoka, japanskan.

Endast fem spelare kom in med scorer under par efter 72 spelade hål. Yuka Saso och Nasa Hataoka hade båda avslutat med birdies, gått på fyra slag under par och välförtjänt tagit sig till särspelet. Ledaren och favoriten Lexi Thompson hade kapitulerat för banan under sluthålen och tappat en till synes betryggande femslagsledning. På det tredje särspelshålet avgjorde filippinskan med en sänkt birdieputt från två meter.

Arrangörerna kontrollräknade hennes ålder. Jämförelsen med Inbee Park var förbluffande. Inget kunde skilja dem åt. I Yuka Sasos pass stod födelsedatumet 20 juni 2001. Hon var, liksom Park, exakt 19 år, 11 månader och 17 dagar när livets största idrottsbedrift skulle firas.

Yuka Saso har för övrigt två pass. Hennes pappa är från Japan, hennes mamma från Filippinerna och hittills har hon dubbla medborgarskap.

Enligt japanska regler måste hon göra sitt val den dagen hon fyller 22. Hon har alltid tävlat för Filippinerna, hon var en av nationens totalt tre deltagare i OS i Tokyo, men uttalade sig nyligen att hon kommer att välja det japanska medborgarskapet när det är dags i juni 2023.


Women’s PGA Championship, Atlanta 24–27 juni. Vinnare: Nelly Korda, USA.

Game, set och ny världsetta

Nelly Korda bröt den amerikanska segertorkan i Women’s PGA Championship.

Två amerikanskor, Nelly Korda och Lizette Salas, hade ryckt åt sig en klar ledning inför finalvarvet på heta Atlanta Athletic Club, Georgia. Marginalen till trean var fem slag. Det skulle vara oåtkomligt. PGA-mästerskapet skulle få en amerikansk vinnare. En efterlängtad sådan. Det hade spelats elva majors sedan det senast hände.

Duellen skapade intresse och nyfikenhet.

Ingen av de två hade tidigare vunnit en majortitel – det var det gemensamma. Duellanternas vägar fram till söndagens ledarboll var däremot vitt skilda. Nelly, 22 år, mot Lizette, 31 år. Den ena med rötter från forna Tjeckoslovakien, fostrad i en sällsynt framgångsrik idrottsfamilj, den andra av en familj med mexikansk bakgrund och med förebilder hon tagit god hjälp av under detta mästerskap.

Familjen Korda skulle få den största uppmärksamheten. Nelly tog snabbt kommandot, briljerade med två eagles och ständig kontroll, skyddad under ett blått paraply som höll henne iskall från start till mål.

Hennes vinnarresultat 19 slag under par var tangerat rekord för tävlingen.

Den första segerkramen fick storasyster Jessica, sexfaldig segrare på LPGA-touren. Mamma Regina fick den andra, tennisspelare med ett olympiskt spel på meritlistan. Pojkvännen Andreas Athanasiuo fick den tredje, NHL-spelare i Los Angeles Kings. Eftermiddagens telefonsamtal gick till brorsan Sebastian. Han var i London för att spela Wimbledon i tennis, coachad av pappa Petr, vinnare av Australian Open på 1990-talet. Petr gick caddie åt sin dotter när hon som 14-åring spelade US Women’s Open – den gången som tidernas yngsta debutant i ett av de största mästerskapen.

– Det var då drömmen skapades, att en gång få stå här som majorvinnare, sa Nelly Korda i ett känsloladdat segertal på Atlanta Athletic.

Som en lycklig följd av segern tog hon samtidigt steget upp till världsrankingens topposition. Lizette Salas höll sin andraplats, en upprepning av sin tidigare bästa insats i en major, från AIG Women’s British Open på Woburn 2019. Den gången var hennes föräldrar på plats, mamma Martha och pappa Ramon. Det var de som i sin pickup-truck – familjens rullande hotellrum – tog henne till den amerikanska kontinentens juniortävlingar. De hade emigrerat till USA och funnit lyckan i Azusa, Kalifornien. Ramon Salas jobbade som mekaniker. Emellanåt bytte han ut sina tjänster mot golflektioner åt sin dotter.

Lizette utvecklades snabbt, fick stipendium på USC, University of Southern California och startade sin proffskarriär på Symetra Tour. Karriären gick spikrakt uppåt. Presskonferenserna under PGA-mästerskapen kom ändå att handla om ett tufft 2020, om en tid präglad av pandemin och en mental ohälsa som hon öppenhjärtigt talade om inför söndagens efterlängtade duell:

– 2020 var mitt tuffaste år i livet. Inte ens golfen gav mig energi. Jag spelade för dåligt och var rädd för det mesta. Lyckligtvis har jag mitt nya team och min egen inre styrka att tacka för att jag kommit ut ur mörkret och känner spelglädjen igen, sa Lizette Salas.

Hon berättade om Frida Kahlo, den kända mexikanska konstnären i Mexiko Citys utkanter under 1900-talets första decennier. Från hennes biografi Not Your Perfect Mexican Daughter hittade Lizette Salas en del av den kraft som den här veckan hade tagit henne tillbaka.

– Hon gjorde saker på sitt sätt och njöt av sin egen process. Jag tar bara några höjdpunkter därifrån och… tja, jag sover bättre på nätterna, sa Lizette Salas.

Som lycklig tvåa kunde hon gratulera Nelly Korda till segern.


Evian Championship, Evian Resort 22–25 juli. Vinnare: Minjee Lee, Australien.

När familjen Lee dominerade golfen 

Först vann lillebror Scottish Open. Sedan kom Minjee Lees makalösa slutspurt.

61 slag var nytt rekord i majorsammanhang. Under veckan i Evian tangerades rekordet av Jeongeun Lee, Hyo Yoo Kim och Leona Maguire, den blivande irländska Solheim Cup-hjältinnan.

Men ingen av dem vann.

Den förstnämnda koreanskan ledde dessutom med fem slag inför finalvarvet. Efter fyra bogeys på åtta hål var konkurrenterna ifatt. Hon tog sig ändå till särspel, för att där slå sitt inspel i Evians vatten och förlora mot Minjee Lee som fick det sista ordet och som 25-åring vann sin första majortitel. Hennes avslutning var magnifik. En järnsexa från 170 meter slogs inom tre meter från flaggan. Att gå från sju slags underläge till att vinna en major var lika unikt som jämförelsen med hennes bror Min Woo Lee.

I den här stunden var familjen Lee från Perth i Australien golfvärldens hetaste familj. Lillebror Min Woo hade ett par veckor tidigare vunnit Scottish Open, hans ännu korta proffskarriärs andra titel på Europatouren. Båda syskonen har vunnit Victorian Open hemma i Australien, båda har vunnit US Junior Amateur, vilket de som syskonpar är ensamma om. Landsmaninnan Karrie Webb var en av de första att skicka gratulationshälsningar till Evian där hon själv vunnit. År 2006 var Webb sju slag efter Lorena Ochoa inför slutvarvet i Dinah Shore på Mission Hills. Liksom Minjee Lee vann hon i särspel.


AIG Women’s Open, Carnoustie 19–22 augusti. Vinnare: Anna Nordqvist, Sverige.

Tre segrar över tre decennier

Veckan där Anna Nordqvist skrev svensk golfhistoria i Skottland.  

Namnen får plats på en liten post-it-lapp. Patty Berg skrivs överst, Anna Nordqvist nederst, däremellan behövs bara fyra namn: Sandra Haynie, Donna Caponi, Amy Alcott och Juli Inkster.

Namn som Annika, Laura, Karrie, Lorena och andra tidigare världsettor har ingen plats.

Det handlar om den exklusiva listan över spelare som vunnit damgolfens största majortitlar under flera decennier: Tre vinster, tre årtionden. Patty Berg var först. Superkvinnan från Minnesota har även plats nummer 1 i LPGA Hall of Fame. Hon vann totalt 14 av sin tids majors, från 1937 till 1958 via fyra titlar på 40-talet.

Anna Nordqvist från Eskilstuna, Torshälla och Sverige är hittills ensam om sin bedrift: att vinna på 00-talet, 10-talet och 20-talet. I en förmodad hårdare konkurrens har hon vunnit damgolfens största mästerskap under tre decennier, år 2009 i Maryland, år 2017 i Evian, år 2021 i Skottland.

Mycket har sagts och berättats om Anna Nordqvist efter hennes bragd på Carnoustie i augusti. Hennes sätt att bemästra spelet på en linksbana när det gäller som allra mest, när danskan Nanna Koerstz Madsen gör det motsatta och Anna med rak rygg tar plats på den klassiska banans 18:e green för att sänka en kort parputt och skriva golfhistoria.

Firandet kunde starta. Först på Carnoustie tillsammans med sina skotska vänner: Maken Kevin McAlpine, caddien Paul Cormack och den golfkunniga publiken som alla verkade hålla på svenskan.

Sedan hemma i Scottsdale där hundvalpen Max väntade.

Mitt i all svensk glädjeyra stod Madelene Sagström, delad tvåa i tävlingen, efter en omtumlande runda där en fiskmås hade flyttat hennes boll men där birdies på hål 11, 12, 14 och 17 förde upp henne till ledningen. En avslutande bogey och totalt 277 slag, 11 under par, visade sig vara ett slag för mycket när Anna Nordqvist tog över showen.

Majoråret 2021 fick en avslutning med en svensk vinnare: Anna Nordqvist, 34 år, ännu ung och förhoppningsvis lika golf- och segersugen när 2030-talets majors ska avgöras.


Golfskolan – se våra instruktionsfilmer:



Text: Tomas Hagfeldt • 2021-12-23
TournyttGolfåret 2021NyheterTournytt
Rulla till toppen