KRÖNIKA: En viktig symbolfråga

Svensk Golfs chefredaktör Oskar Åsgård om friskvårdsfrågan.

KRÖNIKA: En viktig symbolfråga
GENREBILD. Läs varför det just nu finns skäl att vara försiktigt optimistisk i friskvårdsfrågan. //Foto: iStock

Oskar Åsgård.

Ledaren publicerades ursprungligen i Svensk Golf nr 10/2017.

Golf är friskvård. Jo, faktiskt. Definitionen av begreppet friskvård lyder ungefär "aktiva hälsobefrämjande insatser". Att golf faller inom den ramen går knappast att ifrågasätta. Så långt råder ingen större debatt.

Den "sjuka" delen av friskvårdsfrågan är istället en skattefråga som bottnar i en olycklig skrivning i en proposition som regeringen lade 1987. Där exkluderades uttryckligt golf, segling, ridning och utförsåkning från det som idag ofta kallas för friskvårdsbidrag.

Den ursprungliga motiveringen var att skattefriheten var till för enklare slag av motion och inte sporter som kräver dyrbarare anläggningar, redskap och kringutrustning. Det var en socialdemokratisk regering som grundlade den här uppdelningen 1987. Men under den förra mandatperioden såg dåvarande finansminister Anders Borg (M) inga skäl att göra om upplägget där golf, segling, ridning och utförsåkning står utanför.

Det har motionerats och lobbats för en ändring i frågan, men på 30 år har inget hänt. Något generaliserat verkar moderaterna ha haft beröringsskräck med frågan eftersom det i opinionen skulle kunna vinklas som ett uppenbart gynnande av enbart sina väljare. Moderatbandy, ni vet.

Möjligen av samma skäl fast omvänt har socialdemokraterna identifierat risken att reta upp sina kärnväljare genom att driva igenom en förändring som släpper in golf.

Nej, jag tycker inte att frågan förtjänar att stå högst upp på något riksdagspartis åtgärdslista. Några bra argument varför det skulle putta undan utbildning, sjukvård eller jobbpolitik som nyckelfrågor inför valet nästa år är svårt att hitta.

Men som systemet ser ut idag tycker jag att frågan om golfens inkluderande i friskvårdsbidraget är okomplicerad. Den borde inte ens vara särskilt polariserande.

Golfens positiva hälsoeffekter är väldokumenterade. Andelen aktiva utövare är näst högst av alla idrotter i landet.

När Riksidrottsförbundet undersökte kostnaden för barns idrottande för ett par år sedan konstaterades att golf var näst billigast efter gymnastik. Fotboll var tredje billigast och ishockey kostade mest.

Ändå är ishockey precis som fotboll och gymnastik med på listan över skattefria förmåner inom motion och friskvård, tillsammans med allt från rosenterapi till mindfulness.

Golf lyser med sin frånvaro.

Symboliken i den här exkluderingen är enormt olycklig för golfen. Men just nu finns det skäl för landets cirka 500 000 golfare att vara optimistiska.

Den 12 januari meddelade Högsta förvaltningsdomstolen domen som öppnar dörren på glänt för golfens inkluderande i friskvårdsavdraget. Beskedet i det färska beslutet är att friskvårdsbidrag åtminstone för spel på pay and play-bana och träning på drivingrange uppfyller kraven för att klassas som skattefri personalvårdsförmån.

Om det här är ett första steg mot att i framtiden kunna använda friskvårdsbidrag för en greenfee även på annat än pay and play-banor, precis som det idag kan användas för en tennistimme eller ett mindfulnesspass, återstår att se.

Men oavsett tror jag att den här kursändringen i frågan kommer att vara värdefull för den allmänna synen på golf framöver.

Håll dig uppdaterad med nyhetsbrevet!
  • Få svenskgolf.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!