5de40aeaba96c

Artiklar

Den nya vågen av svenska par 3-banor

Snabbspelat, roligt och välkomnande för alla typer av golfare. Detta är kännetecknande för den nya vågen av svenska par 3-banor. Ja, likt den som forne tourspelaren Pierre Fulke har skapat på Lannalodge i Örebro.

Text: Eric Franzén • 2018-06-01

Tempot med wedgen är mjukt och sävligt som rinnande filmjölk. De varsamma händerna låter klubban droppa neråt mot bollen. Skårorna greppar sedan dimplemönstret och en Titleist Pro V1 landar med dov duns vid pinnen för att bestämt spinna till efter sin korta release på greenytan. Pierre Fulke suckar lätt för sig själv och slänger ut ytterligare en boll. Nästa ska i hål.

Den trefaldige segraren på Europatouren är totalt absorberad av slagen – de första som Fulke slagit på Lannalodges korthålsbana, som han själv har ritat.
– Det är fantastiskt roligt att arbeta med den här typen av projekt. Även om det är en korthålsbana har du alla delar av en golfbana här.

De nio hålen kan sorteras in bredvid Frös­åker Links och Christian Lundins korthålare på Vetlanda i den våg av mer ambitiösa par 3-banor som börjat svepa in över ­Golfsverige. Desto fler existerar på ritbordet och är på väg att byggas. Detta i ett tidevarv där vi får backa hela vägen till 2013 och Lysekil Holma för att hitta den senaste helt nya 18-hålare som öppnats för spel i landet.

Fenomenet är långt ifrån avgränsat till Sverige. På andra sidan Atlanten har ledande destinationer som Bandon Dunes och Pine­hurst plöjt ner många dollar i rejält budget­stinna korthålsprojekt. Samma efterfrågan har också kunnat skönjas på privata klubbar, exempelvis på Blue Jack National i Texas där Tiger Woods designbyrå kompletterade sin fullängdslayout med tio pitch- och putthål.

“Det måste vara kul att stå där. Och det är därför det kräver lite mer”

De kallas ibland för hybridbanor, ett uttryck som myntats av arkitekten Bill Coore, som också står bakom 13-hålaren “Bandon Preserve” på Bandon Dunes, och syftar på de breda användningsområden som dessa banor har.
– Man kan kalla det för vad fasen man vill, konstaterar Fulke pragmatiskt. I grund och botten är det träning för mig. Det kanske ­låter konstigt eftersom träning ofta är något statiskt i Sverige där man tänker sig en range eller chippinggreen. Men här kan du gå runt och välja att slå några chippar där du känner för det eller varva in några hål, och inte vara bunden till statiska stationer. Så för mig är det nog bättre att kalla dessa banor för ­någon form av golfens lekplats.

Att Pierre Fulke inte är ensam om dessa ­tankar understöds av att Tiger Woods tiohålare har döpts till The Play­ground. En klädsamt övertydlig homage till den typen av golf där du greppar en wedge och några bollar och går ut och leker fram slagen. Precis som Fulke själv gör vid sjunde hålet på Lannalodge.

Den nya vågen av svenska par 3-banor
Foto: Jacob Sjöman
Eftersökt. Öijared, Österlen, Oskarshamn och Kallfors är några av klubbarna i Golfsverige där Pierre Fulke arbetar med nya korthålsbanor.

Hans första projekt i nischen var Frös­åker Links. Även där blev slutresultatet lika mycket fritt flödande träningsområde som korthålsbana. Där finns ett antal ytor som kan avgränsas för gruppträning mot några av greenerna, samtidigt som de andra ­hålen kan spelas som vanligt. Svenska Golfförbundet har hållit ett antal läger på Frösåkers niohålare, där namn som Peter Hanson och Jonas Blixt nött wedgar mot Fulkes och Adam Mednickssons nyckfulla greenytor.
– Börjar du på ettans fairway finns det ett sammanhängande yttervarv runt hela banan, och man kan egentligen välja att spela helt fritt mot de olika greenerna. Vi lade också ut ett antal platta ytor på fairway som är mer avsedda för träning där du kan slå mot fyra eller fem greener från ett och och samma ställe.

Det mer parkbetonade golf­landskap som breder ut sig runt oss på Lannalodge erbjuder också många möjligheter till att frångå utslagsplatsernas utstakade väg och spela hålen efter eget huvud. Men att släcka elitspelares träningstörst efter låga spinnslag på 83 meter fanns inte överst i kravspecifikationen när Lannalodges ­ägare Henrik Johansson bestämde sig för att ­avsätta pengar till en ny korthålsbana.
– Anledningen till att vi byggde korthåls­banan är enkel – för att få fler att spela golf samt att göra det lättare att komma igång. Vi har en fullbelagd 18-hålsbana och hade tidigare också en sexhålsbana med fullängds­hål. Där ute tar för det lång tid om man är ny. Ska man börja spela golf är det viktigare att det går fortare och att man tycker att det är roligt. Jag sa till Fulke när vi byggde den att jag ville ha fairways och hela den här biten. Så att det blir en fullängdsbana i miniatyr. Och han har verkligen skapat det.

Vad kostade banan?
– Det fanns faktiskt ingen budget egentligen. Men säg att den hamnade på runt tio till tolv miljoner i slutänden. Men det inne­fattar en kostnad för vägar, nya stängsel till rangen och mycket annat. Asfalts­vägen som löper runt kan vi spåra med 15–20 centi­meter snö under vintern och öppna för längdåkning. Sedan var inte ö-greenen direkt det billigaste projektet. Men det är väl hålet som jag tyckte var roligast att göra, och det var min beställning till Pierre. Motivet bakom var att jag tycker att många svenska korthålsbanor är väldigt tråkiga. Man har inte lagt ned några pengar eller någon energi. Man ska hitta saker här ute som man även hittar på stora golfbanor, vilket många gäster är förvånade över. De undrar varför de ska ut på en par 3-bana, men tar till slut med sig några klubbor. Sedan ser man inte skymten av dem eftersom de går tre varv istället för ett.

Så här ser Colorado River ut i Golfsverige

Prislappen är dock högre än vad Pierre Fulkes korthålsbanor vanligtvis stannar på. I projekten som han arbetar med på Oskarshamn och Österlen byggs färre än nio greener, något som åter möjliggörs genom öppna ytor och ett fritt anslag i sträckningen. Han ser detta som ett greppbart koncept för många klubbar där ute, som kanske inte har möjlighet att sätta ribban lika högt som Lannalodge eller Frösåker.
– Det beror på marken. Finns det sand i den kommer du rätt långt på någonstans under en halv miljon kronor. Med lera kanske summan får dubblas. Vi täcker alltihop med ett sandlager eftersom det blir mycket slitage annars. Gräset måste må bra, annars tar det för lång tid för det att återhämta sig. Det är egentligen inga jättepengar om man ser till vad klubben får ut av det.

Designmässigt arbetar Pierre Fulke med en betydligt mindre duk än på en fullängdsbana. Även om avsnitten med fairway och någon damm eller vattenhinder snuddar vid att skapa en golfbana i miniatyr hamnar ändå tonvikten på att skapa både speltekniskt och estetiskt intressanta greenområden.
– Allting blir ju skalenligt. Har du ett hål som är 60 meter blir inte greenen så stor. Man måste därför passa sig lite med nivå­skillnader, annars blir det nästan Kalle Anka. De flesta av greenerna här är relativt lugna sett till lutningar och unduleringar. Det handlade också mer om att få till en ­säker sträckning på hålen i och med att de går nära rangen och ett villaområde. ­Vinklarna var därför väldigt viktiga rent ­säkerhetsmässigt.

Den nya vågen av svenska par 3-banor
Foto: Jacob Sjöman
Total lekstuga. Pierre Fulke ser gärna att korthåls-banor betraktas som golfens lekplats.

Pierre Fulke har flyttat sig bak till ­sjunde hålets tee. Den 54-gradiga wedgen dras bakåt efter att siktet kalibrerats mot ­ö-greenen, som utan omsvep benämns som en tolkning av TPC Sawgrass 17:e hål. Det tidiga 2000-­talets efterfrågan på niohåls­slingor med fullängdshål har sedan länge tystnat. Istället blickar fler och fler anläggningar och klubbar mot att utöka med nya korthålsprojekt i form av flexibla lösningar där tre eller sex hål snabbt kan avverkas, komplett med ett avbrott för att testa några 50 meters-pitchar innan du går hem för kvällen.
– Det kommer in förfrågningar hela tiden. Jag tycker att det är ett jättebra ­komplement till verksamheten på klubben. Nu ska vi göra en på Kallfors också. Där vill de inte att vi ska kalla den för korthålsbana, utan träningsområde.

Här är Sveriges 50 bästa banor

Ringarna på dammens vattenyta markerar att Fulke kommer att lämna det sjunde hålet med en Titleistboll mindre i fickan. Hans eget golfande är egentligen väldigt sparsamt numera. Men en glöd har tänts i ögonen efter förmiddagens wedge. Fulke överraskar sedan sig själv genom att börja fiska efter ännu en sväng ut på banan efter lunch. Oavsett om meritlistan innehåller ett Ryder Cup eller en inteckning i kompis­golfens pokal är det svårt att inte golvas av den spelglädje som den nya generationen av korthålsbanor möjliggör. 
– Det måste vara kul att stå där. Och det är därför det kräver lite mer. Du kan inte längre ha en enklare variant med platta greener på jordhögar och en flagga i mitten samt gräs som är klippt på tio millimeter. Då kommer dagens juniorer att tröttna på det under en eftermiddag, säger Pierre Fulke.

Så rankas banorna i distrikten


Text: Eric Franzén • 2018-06-01
ArtiklarLannalodgePierre FulkeSvenska banor
Scroll to Top