Beef: ”Jag gick av banan och grät”

2016 slog Andrew “Beef” Johnston igenom med buller och brak. Engelsmannen vann Spanish Open på Valderrama och i sin segerintervju berättade han att han skulle fira genom att festa till det rejält.
– Jag längtar efter att få komma hem och bli dyngrak, träffa min mamma, min bror och bara fira, sa han efter segern.

 

 

Den här enskilda intervjun var början på en resa Johnston inte hade kunnat föreställa sig.
Intervjun blev viral och amerikanska supportrar fick upp ögonen för den karismatiske spelaren med en något omfångsrik kropp, ett rejält skägg och ständiga leende.

Det här gjorde att Johnston fick nya sponsorer och än mer publicitet. Men alla nya supportrar var inte bara positivt.

Till European Tour berättar nu engelsmannen hur hans mentalitet förändrades på golfbanan, hur han helt plötsligt hade högre krav på sig själv.
– Man måste komma ihåg att jag är en vanlig kille från Finchley. Helt plötsligt var jag med i omröstningar om vem supportrarna helst vill se i golftävlingar. Jag slutade högre än Tiger Woods, säger Johnston. 

Den stora pressen gjorde att glädjen försvann. Helt plötsligt var resultatkraven större och med det kom fler misslyckanden, enligt honom själv.
– Jag visste inte om att min attityd hade förändrats. Jag spelade på Wentworth och slutade delad 20. När jag hade spelat klart var jag missnöjd, jag tänkte att jag hade misslyckats. Men alla tävlingar där man slutar runt plats 20 är en helt okej arbetsvecka. Det är bara små marginaler som skiljer då mot toppen.
– Sedan spelade jag The Open och slutade runt 20:e-platsen igen. Jag var rasande. Jag hade misslyckats igen. Allt det här byggdes så sakteliga upp inom mig och det resulterade i att jag inte var glad på golfbanan. Att jag inte gillade vad jag gjorde.

Andrew Johnstons nya kravbild gjorde att han inte längre trivdes på golfbanan och under hösten fortsatte den mentala pressen att öka, vilket innebar att han till slut inte orkade mer. Första gången han grät efter en golftävling var efter Nedbank Golf Challenge i november 2018.
– Jag orkade inte ens ta klubborna ut ur mitt skåp i omklädningsrummet. Jag lämnade dem bara och åkte istället till hotellet för att gråta.
– Några veckor senare gick jag nästan av banan under Australian PGA Championship på grund av två dåliga slag. Jag kunde inte hantera misslyckanden och jag förstod inte vad som hände. Jag var så arg, så upprörd. Jag gick av banan och grät igen. Då insåg jag att allt inte stod rätt till.

“Beef” Johnston kämpade på i ytterligare några veckor innan han och flickvännen Jodie beslutade sig för att ta några veckors semester i Thailand. Väl där tog engelsmannens flickvän kontakt med en psykolog. Efter en del tvekan gick Johnston med på att gå dit.
– Då föll allt på plats. Jag kunde se själv hur min amerikanska satsning hade gjort att jag satt för stor press på mig själv. Och att Ben (psykologen) berättade vad allt berodde på var en skön lättnadskänsla. Jag tog en längre paus från golfen och det har gjort att jag fått en bättre inställning till sporten.

30-åringen säger till European Tour att han har en lång väg att gå för att komma tillbaka till sitt forna jag men att han nu tar små steg i taget istället för att rusa in i något han inte kan hantera. Pressen han och hans kollegor har på sig menar han kan bli ett problem och han rekommenderar alla att prata med någon om man känner behovet.
– Jag har blivit kallad för en “fet idiot” ett antal gånger i USA. Men det gäller att ha skottsäker hud. Man är en publik person på golfbanan och kan inte säga vad man vill. Så jag tror att alla atleter i världen tjänar på att prata med någon, en mental tränare eller en psykolog.
– Det är så liten marginal i livet och det är något jag lärt mig. Om din mentala inställning förändras, om än bara en gnutta, kan det sluta i att man 1,5 år senare sitter och gråter på ett hotellrum.

 

---

Text: Jesper Johansson • 2019-07-04
Tournytt