Det föreslagna bygget av en skyddsvall på Falsterbonäset lämnar öns golfbanor oskyddade mot framtida översvämningar. Foto: Mickael Tannus

Falsterbonäset

Beslut om kontroversiell mur hotar klassiska golfbanor

Torsdagens dom i mark- och miljödomstolen var ett hårt slag för Falsterbonäsets tre golfklubbar. – Rena katastrofen, säger Mats Molander, ordförande i Ljunghusens GK.

Oskar Åsgård • 2020-05-08

På torsdagen meddelade mark- och miljödomstolen vid Växjö tingsrätt att Vellinge kommun får tillstånd att bygga en 23 kilometer lång och tre meter hög mur och skyddsvall runt Skanör, Falsterbo och Ljunghusen som beräknas kosta runt 200 miljoner kronor.

Skyddsvallen på Falsterbonäset har varit föremål för utredning och debatt under lång tid. Den behövs för att skydda de boende på Falsterbonäset mot de förväntade havsnivåhöjningarna som riskerar att översvämma flera tusen fastigheter, som ligger i havsnivå.

Senast 2017 steg vattennivån med 1,5 meter vid Skanör efter en storm, något som orsakade rejäla översvämningar. Backar vi bandet tillbaka till 1872 finns exempel på mer extrema höjningar av vattennivån i området. Då svepte den så kallade Backafloden in över Skåne, Danmark och Tyskland. Havet steg då mer än 2 meter över normal havsnivå. Det är den svårast kända stormfloden som drabbat Östersjön och den krävde 271 människoliv, dock inga på Falsterbonäset, där det på den tiden inte fanns någon havsnära bebyggelse.

Torsdagens domstolsbeslut var dock ett mycket hårt slag mot de tre klassiska golfbanorna som ligger på näset – Falsterbo GK, Flommens GK och Ljunghusens GK. Kommunens förslag för hur muren och vallen ska dras innebär nämligen att marken där banorna ligger inte kommer att skyddas och därmed förblir utsatta för översvämningsrisken även i framtiden.

Nära 50 fastighetsägare hade inkommit med yttranden till mark- och miljödomstolen inför förhandlingen. Samtliga tre golfklubbar har framfört invändningar mot kommunens förslag. På bilden nedan syns hur en yttre skyddsvall, som golfklubbarna förespråkat, skulle kunna dras i kontrast mot den inre skyddsvall som Vellinge kommun vill uppföra.

Enligt kommunens förslag om en inre skyddsvall lämnas samtliga tre banor utan skydd. Foto: SVT

– Teoretiskt sett innebär det att om vattenståndet i framtiden kommer att stå högre så har kommunen valt att skydda bebyggelsen men offra golfbanorna, naturreservatet, stränderna, sanddynerna och allt det som gör Falsterbonäset intressant och unikt, säger Peter Marcusson, ordförande i Falsterbo GK, till Svensk Golf.

Peter Marcusson menar att kommunen med det här förslaget vill visa politisk handlingskraft, men att beslutet är alldeles för kortsiktigt.

– Vi menar att ett yttre skydd som skulle ligga någonstans på stranden eller i dynerna skulle skydda hela kringområdet och bebyggelsen. Det vore ett mer strategiskt tag och att det här med ett inre skydd är lite mer av ett kortsiktigt och taktiskt grepp. Sedan förstår jag att ett yttre skydd blir ett större projekt med ett längre skydd och det kommer kosta mer pengar i det korta perspektivet. Men jag utgår ifrån att man tänker långsiktigt i sådana här processer, säger Marcusson och tillägger:

– I ett långt perspektiv tror jag att den större investering som behövs för det yttre skyddet är en bra investering. Det är ett helhetsgrepp jag efterlyser istället för att bara skydda fastigheterna.

Vellinge kommun bemöter i domen golfklubbarnas argumentation om ett yttre skydd med att de vill prioritera en åtgärd som snabbt blir verkningsfull då flera områden på Falsterbonäset berörs av översvämningsrisk redan nu, undvika omfattande ingrepp i värdefull skyddad natur på Falsterbonäset samt välja en effektiv lösning sett till resursanvändning och kostnadsbild.

I domskälen konstaterar mark- och miljödomstolen att kommunens ”plan att först anlägga ett inre skydd och ha beredskap för att senare, vid behov, komplettera med ett yttre skydd får anses som en lämplig avvägning”.

– Vi är besvikna på domen. Givetvis är det bra att kommunen gör något. Men vi menar att kommunen i första hand borde ha gått fram med ett skydd så nära havet som möjligt – särskilt när det på många sträckor redan finns strandklitter som är tillräckligt kraftiga och höga, eller kan förstärkas – i kombination med erosionshindrande åtgärder på ett fåtal ställen där sådana behövs, särskilt i Ljunghusen, för att skydda så mycket som möjligt av den unika naturmiljön på Falsterbonäset, inklusive golfbanorna. Det så kallade yttre skyddet, säger Mats Molander, ordförande i Ljunghusens GK, till Svensk Golf.

Hur kommer avsaknaden av en yttre skyddsvall att påverka Ljunghusens GK?
– Avsaknaden av yttre skyddsvall kommer att medföra fler och mer omfattande översvämningar av golfbanan, och på sikt sannolikt att vi går miste om delar av denna. Rena katastrofen inte bara för oss och grannklubbarna Flommen och Falsterbo, utan även för stränderna, naturmiljön, arbetstillfällen, turism, fastighetsvärdena, skatteintäkter och så vidare, säger Molander.

Det läckra 18:e hålet på Ljunghusens GK, med Östersjön i spel hela hålet. Foto: Mickael Tannus

I sina yttranden i målet inför domstolens avgörande framförde både Ljunghusens GK och Flommens GK att Vellinge kommuns föreslagna dragning av skyddsvallen var för defensiv. Falsterbo GK tryckte på att kommunen inte tillräckligt har utrett alternativa lösningar. Samtliga tre klubbar anser att målsättningen borde ha varit att anlägga ett mer omfattande yttre skydd direkt och försöka rädda hela Falsterbonäset.

– Först om det av någon anledning inte går att helt eller delvis få till ett yttre skydd, kan det bli aktuellt med ett inre skydd. Att som kommunen gör börja med det inre skyddet menar vi är för defensivt. Man börjar inte med att överge delar av ett mycket värdefullt land, menar vi, när det är fullt möjligt att skydda det, säger Molander.

Peter Marcusson bor i Falsterbo och är uppväxt där. Han är tydlig med att han tycker att den här frågan rör mycket mer än bara golfbanornas framtid.

– Jag är både golfare och miljövän. Fågelskådning, sälarna ute på Måkläppen, häckande havsörnar, det är mycket som gör Falsterbonäset unikt, säger han.

Samtidigt utgör Falsterbo GK, Flommens GK och Ljunghusens GK en viktig ekonomisk kraft för området.

– I Vellinge kommun är ju de här tre golfklubbarna viktiga arbetsgivare. Det är många som har sin inkomst från golfen, direkt eller indirekt. Vi gjorde en räkneövning och när vi tar in restaurang, shopverksamhet samt räknar in att greenfeegäster bor på hotell och äter på restaurang, så betyder golfen ledigt mer än 100 miljoner kronor vad gäller omsättning på Falsterbonäset. Det är en viktig inkomstkälla för Vellinge kommun, så det handlar både om naturvärden och ekonomiska värden, säger Peter Marcusson.

Så här kommenterar domstolens ordförande i målet, chefsrådman Peter Ardö domslutet i ett pressmeddelande.

”Domstolen bedömer att den tillståndsgivna placeringen är en avvägning mellan naturvårdsintressen i form av till exempel naturreservat och Natura 2000-områden å ena sidan och intresset av att inte göra onödiga intrång på hävdade villatomter å andra sidan samtidigt som skyddet mot att bebyggelsen med mera översvämmas ska uppnås.”

Kommunens plan är att börja bygga muren och vallen nästa år och att den i stora delar ska vara färdigställd 2030. Men innan några spadar sätts i jorden ska domen vinna laga kraft. Parterna i målet har nu tre veckor på sig att överklaga beslutet till Mark- och miljööverdomstolen.

När domstolen gick på kommunens linje i stor utsträckning, känner du att loppet är slut?
– Nej, inte alls. Vi har spekulerat i hur domslutet skulle bli och jag var väldigt införstådd i att det kunde bli så här. Nu gäller det att sätta sig in i den här domen och helt enkelt överväga om vi ska överklaga den, svarar Peter Marcusson.

Läget är detsamma för Ljunghusens GK och förmodligen många andra berörda fastighetsägare på Falsterbonäset.

– Vi får analysera domen och diskutera saken innan vi bestämmer om vi ska överklaga, men jag skulle tro att vi, och många andra berörda, kommer att överklaga, säger Mats Molander.

På Flommens GK är medlemmarna välbekanta med översvämningar, något som dock blivit bättre sedan ”Slusan”, ett mekaniskt dämme uppförts för att kontrollera in- och utflödet i Flommen. Foto: Mickael Tannus
Scroll to Top