Caroline Hedwall (-13) och Joost Luiten (-12) är etta och tvåa i Scandinavian Mixed inför helgen. Foto: Getty Images

Kommentar

Fyra skäl varför vi har en superhelg framför oss

KUNGSBACKA. Det finns gott om ingredienser som gör helgen på Vallda G&CC riktigt spännande. Här listar Oskar Åsgård, Svensk Golfs chefredaktör, sina fyra främsta skäl att följa avgörandet av Scandinavian Mixed.

Oskar Åsgård • 2021-06-11

Det mixade formatet funkar bra (hittills)

Ja, så här långt tycker jag absolut att det gör det. Om vi ska värdera det rakt utifrån hur ledartavlan ser ut så är det 6 tjejer och 8 killar bland topp-14, som alla är inom fyra slag från ledningen. Ganska jämnt i toppen alltså. Av de som klarade cutten är det däremot lite slagsida till männens fördel, det var till slut 45 killar och 26 tjejer som tog sig vidare till helgen.

Personligen trodde jag nog att tävlingsledningens uttalade mål med 50/50 som klarade kvalgränsen var optimistiskt. Av det enda skäl att European Tour helt enkelt är starkare än vad Ladies European Tour är. Genomsnittlig världsranking i startfältet på herrsidan var 392, samma tal på damsidan var 487 (orankade spelare eller de rankade utanför topp-1000 i världen inte inräknade). Väljer vi istället medianranking så var den 334 för herrar och 451 för damer. Det fanns 21 herrspelare rankade topp-250 i världen, jämfört med bara 12 damer.
Min poäng är att herrarnas European Tour består av aningen mer konkurrenskraftiga spelare ur ett internationellt perspektiv jämfört med Ladies European Tour.

Nu landade fördelningen på 63/37 sett till spelare som gick vidare till helgen vilket jag tycker känns godkänt för att göra tävlingen relevant.

Ska vi addera lite färg till diskussionen kan jag också konstatera att inte en enda spelare har uttryckt något negativt om formatet. Tvärtom har det hyllats unisont. Möjligen finns ett mått av politisk korrekthet i det, om någon nu ogillar upplägget kanske de helt enkelt sväljer sin kritik. Men jag tror ärligt att de flesta har tyckt att det var roligt, fräscht och omväxlande på ett bra sätt. Det har sett ut så från sidlinjen.
Hade banan satts upp avsevärt för enkelt för antingen tjejerna eller killarna är jag inte säker på att tongången hade varit lika god.

Vissa av tjejproffsen har uttryckt att banan spelas påtagligt kort för tjejerna, rentav kortare än vad de normalt sett spelar på Ladies European Tour. Men då ska man komma ihåg att banan spelas kortare än vad herrarna är vana vid också.

Nu blir det spännande att se mellan vilka spelare segerstriden kommer att stå mellan på söndag eftermiddag.

Caroline Hedwall!

En av den moderna svenska proffsgolfens härligaste profiler i min bok. Ända sedan hon började springa åttor runt juniorkollegorna på dåvarande Skandia Tour i mitten av 00-talet så har Carro Hedwall varit en grymt rolig spelare att följa. Hon gillar att spela aggressivt, attackera flaggor, göra birdies och ta risker för att vinna. Det har alltid känts som att hon haft ett väldigt stort spel i sig, en skyhög potential som dock inte alltid kommit fram ordentligt. Att nu få se henne plocka fram det i den här unika tävlingen känns verkligen genuint roligt.

Inte minst med svenska ögon sett är hon precis den krydda som premiärupplagan av Scandinavian Mixed behöver.

Om hon kan vinna? Absolut, säger jag. Det baserar jag framför allt på att hon i våra intervjuer under torsdagen och fredagen uttryckt att hon känner sig väldigt komfortabel och tillfreds på banan. På fredagen pekade hon även på hur hon haft det där nödvändiga medflytet den här veckan.
Sådant ska inte underskattas.

Amatörstjärnor

När vi presenterade att Linn Grant, Vincent Norrman, Maja Stark och Ludvig Åberg skulle ta plats i veckans startfält sa Ola Lindgren, headcoach för Sveriges herramatörer, så här:

”Bakåt i tiden har det pratats mycket i termer av att det är bra för dem att vara här för att se och lära. Men de här spelarna vi slänger in nu, då handlar det inte om att se och lära. De kan prestera på den här nivån. Jag förväntar mig att någon kommer att leverera och vara med högt upp i den här tävlingen”

Det känns verkligen som att de här fyra spelarna som är med i veckan har något extra. De kommer in med inställningen att de kan vinna. Det låter kaxigt men i själva verket är det ett sätt att bryta barriärer, gärna med varandras hjälp. För om Grant säger att hon kan vinna och Stark vet att hon kan slå henne så lyfts bägges självförtroende.

Vincent Norrman visade redan första ronden vad han gick för, med en finfin 66-rond och en delad sjundeplats.

Efter två ronder har alla fyra klarat kvalgränsen och får fortsätta att jaga birdies och avancemang på ledartavlan.

Fruktansvärt roligt att se och en riktigt skön antydan om att det kan finnas lovande proffskarriärer runt hörnet för dessa fyra spelare.

d15 Ludvig Åberg, 69-67 (-8)
d44 Linn Grant, 71-68 (-5)
d44 Vincent Norrman, 66-73 (-5)
d55 Maja Stark, 72-68 (-4)

En bättre illustration av hur markens konturer på Vallda G&CC. Foto: Jacob Sjöman

Banan briljerar

Jag är rädd att det inte syns ordentligt på tv-bilderna, som ofta porträtterar golfbanor i ett ofördelaktigt ljus och med kameravinklar som plattar ut markens konturer. I själva verket är greenområdena på Vallda G&CC bland Sveriges absolut mest intressanta och roliga – båda att spela och att se proffsen ta sig an.
Tack vare bunkersättningen och de svackor och knölar som ramar in greenytorna, samt riktningen på greenerna i förhållande till fairway och att underlaget är hårt så spelar det faktiskt roll varifrån inspelen slås. Det är ett spelstrategiskt element som annars nästan saknas genomgående i proffsgolfen och där framför allt vi tv-tittare blir förlorare.

Ett bra exempel av detta på Vallda är det tolfte hålet där du gärna vill placera utslaget på högersidan av fairway för att öppna upp vinkeln in mot greenytan. Fast för att göra det måste du flörta med vattenhindret på högersidan och vips så har du ett väldigt intressant strategielement i mixen, redan på tee. På fredagen kunde vi exempelvis se Emily Kristine Pedersen slå en riktigt lång drive på tolvan, men tyvärr på vänstersidan av fairway. Trots att hon bara hade runt 60 meter kvar till hål var det omöjligt för henne att komma nära hål från den vinkeln.


Scroll to Top