Svenska ögonblick i PGA Championship – Anders Forsbrand

Anders Forsbrand bärgade den första svenska topp 10-placeringen i en amerikansk herrmajor.

Text: Tomas Hagfeldt • 2022-05-16 Uppdaterad 2023-05-17

Reportaget publicerades ursprungligen i Svensk Golf 3/22. Klicka här för att prenumerera på tidningen.

PGA – Professional Golfers Association of America. Bildad i New York City i februari 1916, formad med agenda och visioner ett par månader senare. Detta under en längre lunch på Wykagyl Golf Club. Klubbens pro Robert White valdes till organisationens president. Rodman Wanamaker ägde varuhus och såg till att det fanns en riktigt stor och dyrbar trofé att spela om. Det första mästerskapet ägde rum redan samma år. Jim Barnes var det första namnet som graverades på bucklan. Han kom från Cornwall i England och vann PGA Championship 1916. PGA Championship spelades 73 gånger utan svenskt deltagande. Anders Forsbrand debuterade 1992 och sedan dess har svenskar funnits i resultatlistan i samtliga upplagor. Totalt 27 spelare. Ingen har vunnit. 15 topp 10-placeringar har ändå smällt högt. Här berättas det om fem riktigt roliga tävlingar.

Här är de fem roligaste svenska ögonblicken i PGA Championship:

1992. Anders Forsbrand – Ett genombrott i USA

1996. Jesper Parnevik & Per-Ulrik Johansson – Topp 10 i Valhalla

2008. Henrik Stenson – Tvåa och 18 hål att gå

2011. Robert Karlsson – Eagle och vinnarläge

2012. Carl Pettersson – Ledarboll med McIlroy

1992. Anders Forsbrand – Ett genombrott i USA

– Jag är nog bland de tio bästa i världen just nu, kanske till och med bland de fem bästa, sa Anders efter en höst, vår och försommar som skapat största respekt hos konkurrenter och vänner som Seve Ballesteros och Bernhard Langer.

Säsongen 1992 hade 13 tävlingar spelats på Europatouren.
Forsbrand, 31 år, ledde penningligan efter att ha radat upp placeringarna 5–2–1–7–6–1–27–5.
Segrarna kom i Open di Firenze och Cannes Open. På hösten 1991 hade han dessutom vunnit World Cup och Dunhill Cup för Sverige. Per-Ulrik Johansson och Mats Lanner var lagkamraterna. Mixedtävlingen Benson & Hedges Trophy hade vunnits i par med Helen Alfredsson.

Ett par tuffa år efter hans första genombrott hade passerats. Coachen och vännen Jan Blomqvist fick ofta ett tack i segertal och intervjuer. Tillsammans kommenterade de The Masters på TV3 från Augusta National.
Snart var Forsbrand också redo att spela de största tävlingarna i USA.
Först i US Open på Pebble Beach, sedan i PGA Championship på Bellerive Country Club i St Louis, Missouri.
Det var i det sistnämnda mästerskapet han också fick visa den amerikanska golfpubliken att ”jag är nog bland de tio bästa i världen just nu”.

Starten var okej, men inte fantastisk. 73 slag, två över par, på torsdagen. Greenerna på den av Robert Trent Jones designade banan upplevdes som enorma. Vädret växlade och någon förbryllades över att behöva en värmande tröja i Missouri.
Forsbrand smög sig successivt uppåt mot ledartavlan. Han var utanför topp 10 på fredagen och lördagen, men innanför på söndagen.
En avslutande 70-runda betydde totalt 280 slag. Det blev en niondeplats, delad med Brian Claar och Duffy Waldorf.

Detta var den första svenska topp 10-platsen i en herrmajor på amerikansk mark.
Svensk media höll relativt tyst om nyheten.

Under den här tiden var John Daly den golfare det snackades mest om – men i Bellerive fick han nöja sig med en knappt klarad kvalgräns.
Året innan hade Daly fått en reservplats till PGA-mästerskapet. Som en av tidernas mest otippade och omtalade spelare hade han vunnit tävlingen.
Nick Price hade givit honom platsen på grund av födseln av sonen Gregory. I Bellerive fick han en ny chans. Price vann sin karriärs första majortitel med tre slags marginal. Delad tvåa var Nick Faldo med Fanny Sunesson som caddie.