Av de 28 svenska spelarna som startar i årets Scandinavian Invitation finns det en som jag är extra glad över att se.
Rikard Karlberg har haft ett par tunga år som naturligtvis vände upp och ner på tillvaron för honom och hans familj.
Han lyssnade inte på sin kropp, drev på sig själv för hårt, blev sjuk, deprimerad och tvingades trycka hårt på bromsen för att få stopp på problemen.
Han är naturligtvis inte unik, långt ifrån. Det finns massor av människor som drabbas av liknande problem, men han är ganska ovanlig genom att han berättar om sina tankar och hur han haft det, vilket kan underlätta för andra.
Och lätta tabut kring psykiska problem ännu mer bland idrottsmän och idrottskvinnor.
Golfvärlden är en egen mikrovärld men golfspelarna i den är självfallet vanliga människor som känner samma saker som alla andra.
Man känner sig ofta ganska ensam när man hamnar i den typen av bekymmer.
Jag gjorde en lång intervju med Rikard efter hans seger i Italien och strax därefter försvann han för en lång tid.
Att få se honom skratta och trivas på golfbanan igen gjorde mig faktiskt väldigt glad.
Och att han spelar bra så här snabbt gör mig ännu gladare.
Annars var det stora svenska glädjeämnet i Scandinavian Invitation Joakim Lagergren. En rond är ju just bara en rond när det handlar om golftävlingar men 63 slag första ronden är ändå ett starkt formbesked av en av de svenska spelare som man har hoppats ska ta ännu ett steg den här säsongen.
Istället blev det sju raka missade kvalgränser inledningsvis 2019 och sedan dess en femteplats i partävlingen golfsixes och som bäst en delad 21:a plats i ordinarie schemat i BMW International.
Lagergren är en lite udda fågel med skyhög potential men sedan segern på Sicilien förra året har inte mycket hänt. I varje fall inget som syns i resultatlistorna.
Men få spelare har högre maxkapacitet än Lagergren i Europa.
Han är för närvarande 174:a på Race to Dubai och 350:e på världsrankingen men det säger som vanligt ingenting om framtiden.
Golfkarriärer är ju sällan helt logiska och det är inte alltid som en seger nödvändigtvis ger en katapult uppåt med omedelbar verkan.
Men att Lagergren kommer att fortsätta att utvecklas är jag inte orolig över och inte över att han kommer att vinna igen heller.
När är en annan fråga.
Kanske kan han hålla fyra ronder här, kanske dröjer det till nästa år, men knappast särskilt mycket längre än så.
Några ord om de extrema rondtiderna första dagen.
Hills är lite speciell och jag är böjd att ha en stor förståelse för att det drar iväg lite.
Men att det ska behöva sluta med rondtider upp mot sex timmar utan att det händer någonting är inte okej.
