Reportaget publicerades ursprungligen i Svensk Golf 2/22. Klicka här för att prenumerera på tidningen.
Första brevet till Sverige. Det skickades inte förrän 1989. 55 år hade passerat sedan de allra första inbjudna tävlade om den gröna kavajen på Augusta National Golf Club. Ordföranden Hord Hardin skickade brevet till Christian Härdin, och man kan fundera på om han hade ett ä med prickar på sin skrivmaskin. En barriär var bruten och den första milstolpen var passerad. Fyra år senare kom den förste svenske proffsspelaren till The Masters. Rekord efter rekord har slagits. Den svenska flaggan har synts intill ledarbollen i startlistan en söndag. Höjdpunkterna är flera.
Här är de fem största ögonblicken i den svenska Mastershistorien:
1989. Christian Härdin – Ett brev till Mr. Härdin
1993. Anders Forsbrand – Skönaste söndagen
2012. Peter Hanson – En svensk i ledarbollen
2014. Jonas Blixt – Tvåa och tidernas bäste
2018. Henrik Stenson – Topp 5 i samtliga majors
2018. Henrik Stenson – Topp 5 i samtliga majors
– Från det läget är det omöjligt att få bollen nära hålet.
Henrik Stenson sökte länge efter gåtan att ta sig runt Augusta National på det absolut klokaste och mest vinstgivande sättet.
– Det finns några skräcklägen där ute, tillade han.
Nej, efter 40 tävlingsrundor och ett antal inspelsvarv under tolv års jagande på drömbanan, tillika mardrömsbanan, fick han inte alltid golfbollen dit han ville. Gång på gång fick han göra resan ut från Magnolia Line, genom grinden ut till Washington Road, med en känsla av revanschlust.
Han hade checkat av nästan alla punkter under sin karriär. Drömmål efter drömmål hade uppfyllts. Triumfen på Troon, vinster och avgörande puttar i Ryder Cup, VM i matchspel, VM i lag, segrar på TPC Sawgrass, den historiska dubbeln när Race to Dubai och FedEx Cup vanns under samma säsong.
Han hade vunnit The Open, kommit trea och fyra i PGA-mästerskapen, varit fyra i US Open.
Men på Augusta…
En 14:e plats år 2014 var inte den placeringen han ville minnas som sin bästa i tävlingen som annars hade betytt så mycket.
Henrik talade om gräset. Framför allt om motgräset.
– Pitchar och chippar från tajta lägen i motgräs gör det oerhört svårt på Augusta. Det är de slagen som de flesta fruktar som mest. Årstiden gör det ännu svårare. Gräset har ofta inte hunnit växa så mycket och det finns lite gräs under bollen. Om du har ett kort slag på 15 meter och flaggan står i ett nedförsläge fem meter från en bunkerkant så är det i princip omöjligt att få bollen nära hålet.
– Felmarginalerna kan bli nästan obefintliga. Skillnaden mellan succé och katastrof blir mycket liten.
Till 2018 års tävling kom Henrik till Augusta med relativt små förhoppningar om en söndagseftermiddag i tätstriden. The Open-trofén var överlämnad, han hade missat kvalgränsen i fjolårets tävling.
Men han startade tävlingen med en klar spelplan. Till slut skulle han kunna dra nytta av allt han hade lärt sig genom åren runt och på Augustas greener.
Efter varje runda kunde ordet ”solid” beskriva hans spel. Stabil kontroll. Han var aldrig riktigt nära Patrick Reed som höjde näven efter eagles och birdies. Men han höll sig ständigt där i närheten.
– Jag spelar okej och gör ett bra jobb där ute, sa han lugnt efter den inledande rundan som ändå gav rubriken ”Drömstart” i kvällstidningarna.
69 slag på sin födelsedag, sedan 70, därefter 70, till slut 70.
Fyra första dagen, sedan femma, därefter femma, till slut femma, delad med Rory McIlroy, Cameron Smith och Bubba Watson, alla med den erfarenhet och kunskap som krävs när motgräset på Augusta ska behärskas.
Henrik Stenson kunde köra ut på Washington Road, tillhörande en exklusiv skara golfare som varit topp 5 i golfvärldens samtliga majors.
