Allmänna arvsfonden har under många år varit ett viktigt stöd för utvecklingen av svensk golf. Pengarna har bland annat gått till korthålsbanor, träningsanläggningar, golfstudior och tillgänglighetsanpassningar.

Sedan 2015 har svenska golfklubbar beviljats omkring 250 miljoner kronor. Enligt Svenska Golfförbundet fick golfen cirka 70 miljoner kronor i stöd under 2025.

Hittills under 2026 har fyra projekt beviljats drygt 23 miljoner kronor. Det är en tydlig minskning jämfört med föregående år, även om 2026 ännu inte är slut.

Samtidigt har Arvsfonden uppmärksammat problem med gränsdragningen mellan ideell och kommersiell verksamhet. Bland annat handlar det om föreningar som söker bidrag till anläggningar som sedan hyrs ut till bolag som ansvarar för driften. Sådana upplägg kan strida mot fondens regler.

Det väcker en fråga som är värd att diskutera:

Ska Allmänna arvsfonden hjälpa till att finansiera golfanläggningars projekt som också används av betalande medlemmar och i kommersiell verksamhet?

Vem får störst nytta av pengarna?

Det finns starka argument för stödet.

En tillgänglighetsanpassad korthålsbana kan ge personer med funktionsnedsättning möjlighet att spela golf. En träningshall kan skapa verksamhet för barn och ungdomar året runt. Många projekt hade sannolikt aldrig blivit verklighet utan ekonomisk hjälp.

Klubbarna bidrar dessutom ofta med egna pengar, arbetstimmar och ideella insatser.

Men det finns också invändningar.

En ny korthålsbana kan användas av betydligt fler än den grupp som projektet i första hand är avsett för. Befintliga medlemmar kan träna där, lektioner kan genomföras och anläggningen kan bli mer attraktiv för greenfeegäster.

Det behöver inte vara fel. Men var går gränsen mellan att finansiera tillgänglighet och att finansiera en golfklubbs anläggningsutveckling?

Ett alternativ vore att klubbarna själva bekostar grundinvesteringen medan Arvsfonden finansierar de särskilda tillgänglighetsanpassningarna.

Men om klubbarna måste betala huvuddelen själva kanske många projekt aldrig blir verklighet. Då uteblir också möjligheterna för dem som stödet är avsett att hjälpa.

Gör pengarna större nytta någon annanstans?

Gör flera miljoner kronor större samhällsnytta som en ny konstgräsplan för barn och ungdomar än som en tillgänglighetsanpassad korthålsbana som också används av klubbens befintliga golfare?

Eller är jämförelsen orättvis, eftersom golfen också behöver särskilda anläggningar för att kunna välkomna nya grupper?

Vad tycker du?

Ska Arvsfonden fortsätta finansiera golfanläggningars projekt? Borde stödet begränsas? Eller gör pengarna större nytta utanför golfen?

Mejla dina tankar till webbred@svenskgolf.se. Vi vill gärna höra din åsikt.