Hål 12, par 4. Ett bra exempel på de puckelpistlika fairwayytorna på Royal St George´s. Foto: Getty Images

Redaktionen resonerar

“En personlig favoritbana i Open-rotationen”

Vad tycker vi egentligen om Royal St George´s, svenskarnas chanser och vad är vi mest nyfikna på inför The Open?

Text: Eric Franzén & Oskar Åsgård • 2021-07-13 Uppdaterad 2021-07-13

Det är dags för The Open. Vi har väntat två år sedan mästerskapet senast avgjordes, då på Royal Portrush i Nordirland med Shane Lowry som segrare efter 72 hål. Nu har vi förflyttat oss till den engelska sydostkusten, till Royal St George’s Golf Club och vad har vi att se fram emot den här veckan egentligen? Det tänkte vi diskutera här!

Vad tycker du om årets värdbana Royal St George’s?

ERIC FRANZÉN, redaktionschef: Royal St George’s är en personlig favorit i Open-rotationen. Stämmer in på min egen sinnebild av linksgolf. Blint, undulerat, ganska excentriskt och framförallt väldigt rolig att spela – om du inte måste prestera i golfens äldsta mästerskap. Det finns en del riktigt håriga linjer från tee. Men ska man främst framhäva en punkt i banans styrkor så blir det greenområdena som åker fram.

OSKAR ÅSGÅRD, chefredaktör: Jag gillar Royal St George’s skarpt. Den har en väldigt kul bansträckning där du byter spelriktning i princip mellan varje hål vilket adderar ett spännande extra lager till utmaningen när vinden brallar på. Sen är det ju högklassig underhållning att se klemade PGA Tour-proffs komma dit och rynka på näsan, eftersom RSG kanske är den mest oförutsägbara och oberäkneliga av alla banorna i The Open-rotationen. Här bjuds du på nyckfulla studsar på undulerade fairwayytor samt blinda slag i parti och minut – precis som det ska vara i det här mästerskapet!

ERIC: Ja, det är en sund antites till Royal Birkdale och Muirfield. Alltså två riktigt vassa linksbanor som dock bjuder på få riktigt obehagliga överraskningar, och är lättare att knacka sig runt enligt spelplanen.

OSKAR: Precis, man blir aldrig förvånad att det är två banor som ofta hittas i topp när världseliten ska ranka sina favoritbanor i The Open-rotationen, medan Royal St George’s sällan nämns om du inte pratar med Darren Clarke eller Ben Curtis… Vill minnas att Jack Nicklaus vid något tillfälle konstaterade att The Open-banorna blir sämre och sämre ju längre söderut du kommer. Men så vann ju han sina tre titlar i Skottland också.

Vilken spelartyp har bäst chans på den här banan?

ERIC: Jag tror inte att vi får se någon Darren Clarke-skräll denna gång. Ruffen ska vara riktigt bitig efter den ganska blöta våren och sommaren. Det kommer att krävas lite muskler för att verkligen få kontroll på bollen därifrån. Men samtidigt också en viss dos kreativitet med järnen om det blåser på. Och det behövs också en riktigt bra vecka med närspelet.

OSKAR: Ja, det är ganska svårt att ta fram en tydlig röd tråd från JH Taylor (som vann där 1894) via Walter Hagen (1922, 1928), Bobby Locke (1949) och Greg Norman (1993) fram till Ben Curtis (2003) och Darren Clarke (2011). Men som du säger, en skrällseger känns inte trolig sett till kvaliteten i toppen just nu. Clarke var rankad 111:a när han vann här för tio år sedan. Vi får nog titta betydligt högre upp på världsrankingen än så för att hitta veckans segrare. Jag skulle nog leta bland lite mer kreativa spelartyper, som kan hantera lite lutande lägen och som du säger är vassa runt greenerna. Typ Marc Leishman, Cam Smith eller varför inte Rickie Fowler? Hans tredjerond här 2011 ska sent glömmas!

ERIC: Pratar vi segrarkandidater så är det just Leishman och Louis Oosthuizen som toppar min lista. Vilket troligen resulterar i att båda missar kvalgränsen med en mil.

OSKAR: Är det en major Louis faktiskt visat att han kan vinna är det ju den här. Men nej, är det något man kan lita på är det att inte lyssna på golfjournalister när tipsraden ska sättas på pränt.

Vad är du mest nyfiken på inför årets upplaga?

ERIC: Får vi se någon slags repris på tredje speldagen av The Open 2011 denna gång? Det finns dagar med brutalt dåligt väder i The Open. Och så finns det lördagsvarvet på St George’s för tio år sedan.

OSKAR: Väderprognosen ser ju dessvärre ganska solig ut, men så länge vi får lite härlig bris från havet är jag nöjd. Lite nyfiken blir jag också på gruppen med Rory McIlroy, Cameron Smith och Patrick Reed. Vi minns ju väl hur Smith inte var sen att efter Reeds bunkerfusk på Bahamas för två år sen gå ut och säga att han “inte hade någon sympati för fuskare”, kommentarer han senare var tvungen att ta tillbaka efter att PGA Tour bötfällt honom och belagt honom med munkavle. I brist på en Bryson-Brooks-grupp torsdag/fredag blir det här lite småkul att följa.

ERIC: Det är också lite fest att följa vad som åker ner i bagarna under veckan. Med hänsyn till ruffen kanske vi får vårt lystmäte nedbockade träsjuor och andra ockulta inslag uppfyllt med råge?

OSKAR: Säkerligen så. Apropå ruffen blir det spännande att ser hur tuff banan spelas. Nu har ju Rikard Karlberg inte direkt eoner av Open-starter att se tillbaka på (St Andrews 2015 & Troon 2016), men jag såg på hans instagram att han tyckte att det här var den klart svåraste av de tre.

Apropå Rikard Karlberg så har vi fyra svenskar i årets Open Championship. Hur ser ni på deras chanser?

ERIC: När det gäller svenskarna säger magkänslan att Kinhult har potential att överraska just här. Ja, Alex Noren går in i tävlingen med en rätt övertygande formkurva och borde vara det mest förnuftiga valet. Men något säger ändå Kinhult.

OSKAR: Absolut, jag kan skriva under på en bra magkänsla kring Marcus Kinhult. Han har ju varit rätt skaplig i de få majorstarter som han haft hittills i karriären, med en klarad cut i debuten på Carnoustie 2018 och en d32 på US Open i Pebble Beach. Skapligt linksfacit också, om vi går hela vägen tillbaka till amatörtiden.

ERIC: Ja, segern i 2015 års Lytham Trophy ligger inte direkt Kinhult i fatet när vi pratar linkskunnande.

OSKAR: Men apropå bra linksfacit så känns väl Alex Noréns papper rätt starka inför veckan? Av de 29 majors han spelat i karriären har han ju varit klart bäst i The Open med två topp 10-resultat och tre ytterligare topp 20-noteringar och 2016 vann han ju Scottish Open på Castle Stuart. Dessutom dokumenterad form i närtid. Möjligen halvrisiga vibbar från det där andravarvet på Royal St George’s 2011, där hans 76:a ledde till en missad cut efter att ha varit högt upp på ledartavlan efter första varvet. Men jag håller honom som svenskfavoriten den här veckan och tycker inte att vi borde vara allt för förvånade om han är med och hugger på en fin placering under den sena söndagseftermiddagen. Vad säger vi om Henrik Stenson då?

ERIC: Det slår inte direkt gnistor om Stensons 2021. Men visst. Att han klarat kvalgränsen i två av årets tre spelade majors väcker ett litet hopp. Dock verkar det som att Rory McIlroy just nu köpt Pete Cowen på heltid om vi ska döma av tv-bilderna från rangen. Men jag har samtidigt svårt att se att Cowen inte har plats i sin kalender för just Stenson under en sådan här vecka. Så om Stenson hittar något under ett bra pass med honom kanske vi får se ett mindre fall framåt som ger rätt energi inför resten av året.

OSKAR: Ja, det känns ju lite som att man är i något slags flygplansaktigt “holding pattern” när det gäller förväntningarna på Stenson just nu. Framför allt på Kiawah Island, men också delvis under The Masters, visade han ju glimtar av svunnen form. Men nej, svårt att fästa allt för stora förhoppningar på hans axlar den här veckan. Trots allt.

Avslutningsvis då, nämn ett hål som kan vara särskilt kul att följa i veckan?

OSKAR: Tian är ett sådant där hål på Royal St George’s som verkligen sticker ut i minnet från den gång jag spelat banan och känslan är att det blir ganska kul att följa under mästerskapet också. När man står i fairway där framstår det som att greenen formligen svävar som ett tefat där, högt uppe på kullen. Här kommer vi få se många delikata närspelsslag efter att den här greenen missats, lita på det.

ERIC: Banans mest intressanta hål att hålla ögonen på är inte direkt banans mest elektriska eller designmässigt starkaste stund. Men en snittscore på 5,27 slag under föregående The Open på Royal St George´s cementerar ju att det brukar hända grejer på hål 14. Inte minst i krokarna runt out of bounds-gränsen när det börjar svettas lite inne i händerna… eller vad säger du, Dustin Johnson?



Text: Eric Franzén & Oskar Åsgård • 2021-07-13
TournyttThe OpenTournytt
Scroll to Top