Genre: Banskötare hade 2020 svårt att hinna med allt då fler golfare befann sig på golfbanorna. Detta kan bli ett problem om en arbetsskuld blir för stor framöver. Foto: Getty images
Ökade intressets baksida – banorna riskerar att misskötas
Golfens popularitet ökade lavinartat 2020 och mycket tyder på att trenden fortsätter 2021. Nu slår Swedish Greenkeepers Association larm: banorna riskerar att försämras rejält om inte Sveriges klubbchefer gör en förändring.
Fler spelare innebär högre tryck på golfbanorna. Det här upplevde vi alla 2020 när det helt plötsligt inte var riktigt lika enkelt att hitta en starttid när vi ville.
När det blev trångt på de populära tiderna fick vi golfare helt enkelt anpassa oss och antingen starta senare eller tidigare än vad vi kanske från början hade i åtanke. Resultatet av detta var att det från solens första strålar till mörkrets inbrott fanns många golfare i rörelse på Sveriges banor.
Detta är förstås i grunden extremt bra för landets golfklubbar. Fler golfare innebär mer pengar in i medlemsavgifter och greenfee-avgifter. Det som däremot är en risk med detta är att Sveriges banor inte sköts om på det sätt som krävs för att vara hållbar många år framöver.
Svensk Golf har talat med Göran Tyrsing, som är kanslichef på Swedish Greenkeepers Association. Han har mottagit många rapporter som oroar honom. Kanske inte för Sveriges banor 2021 men redan från 2022 kan stora problem uppstå på många av landets golfklubbar.
– Eftersom det är så många golfare ute på banorna, vilket förstås är helt fantastiskt, tar banskötarnas arbete längre tid. Summerar man all extratid försvinner ungefär 25–30 procent av produktiviteten hos personalen. Det är alltså som att åtta banarbetare lyckas genomföra sex personers arbete på en dag, säger Tyrsing.
– Med många golfare ute på banorna tar det längre tid att klippa fairways, tees, greener och så. Detta gör att man får sålla bort ”oväsentliga” arbeten.
Ett exempel på skötsel som klubbarna inte kunnat lägga tillräckligt mycket tid på är exempelvis gångarna mellan hålen, skogen och ruffen. Istället måste allt arbete fokusera på att kratta bunkrar och klippa de viktigaste spelytorna. Detta är inget stort problem första säsongen, menar Tyrsing. Men om man skjuter upp det ytterligare år blir det ett större orosmoln än behövligt.
– Helt plötsligt reagerar golfarna på att det är tistlar i ruffen och sly i skogen som inte varit där förut. Och om man inte sköter gångarna blir det extremt stora problem när man väl ska ta tag i det. Helt plötsligt blir de små grejerna ett stort arbete.
Utöver kosmetiska detaljer, som stiliga gångar och slyfri skog, kan också de riktigt viktiga spelytorna få problem framgent. Med många golfare på banorna kan det bli svårt att hinna med viktigt arbete såsom hålpipning av greener och fairways. Det innebär i slutändan en risk för ”thatch”, en slags filtbildning under gräset som gör det sunkigt, mjukt och fuktigt. Perfekt grogrund för svamp.
– Så på ena banan kan man se att gångarna är slitna och fula. På en annan ser man problemen tydligare i skogen och ruffen. Men om de ytorna sköts finns en risk att tid inte kan läggas på hålpipning av greener och då har man ett större problem som kanske inte syns.
– Risken ökar att man till nästa år får snömögel som man aldrig tidigare haft problem med. Risken för stora problem ökar helt enkelt när man inte hinner med. Då kommer man säga att greenerna är riktigt dåliga år 2022, samtidigt som det problemet uppstod redan 2020, säger Tyrsing.
Exempel på extratid från en svensk golfklubb 2020:
Fairwayklippning: 23 procent mer tid
Semiruffar: 12 procent mer tid
Teeklippning: 43 procent
Bunkerskötsel: 11 procent
Sophanterningen: 50 procent
Kommentar: ”Klippning av fairways och semiruffar skedde mer bland golfare. Anledningen till att tees krävde så mycket mer tid var för att de behövde gödslas mer för att stå emot slitage och därmed också klippas oftare. Fler golfare och frivillighet till bunkerkrattning gjorde att mer tid lades där. Under större delen av säsongen har vi behövt hämta sopor måndag, tisdag och fredag – detta var inte alltid tillräckligt när det spelades som mest.
Vi har försökt att inte tumma på greenskötseln men vägar och gångar har det inte lagts många minuter på, maskinerna har vi tappat timmar på i underhåll och alla våra fastigheter har inte fått den omsorg de kräver.”
Så vad ska klubbarna göra?
– Jag har tidigare varit klubbchef och kan ärligt säga att jag hade varit jäkligt sugen på att dra in så mycket pengar som möjligt och kanske inte tänkt så långt. Man ser dollartecken flyga ut ur fönstret och jag förstår verkligen hur enkelt det är att vilja ta pengarna kortsiktigt och inte se problemen som kvarstår eller skapas framöver.
– Men enligt mig finns det två sätt att lösa det här på. Antingen anställer man mer personal, så att man hinner göra alla arbetsuppgifter trots att speltrycket är så högt. Eller så avsätter man mer tid till banpersonalen på morgonen. Det skulle göra att de inte krockar med de golfare som går ut i soluppgången och det skulle göra att exempelvis åtta banskötare blir ”värda” just åtta banskötare.
Vilka klubbar riskerar det här problemet?
– Alla populära golfbanor där det är högt speltryck. Jag har talat med några av Sveriges absolut bästa golfbanor och de meddelade redan förra året att de planerade att reducera eller ta bort företagsgolfen eller reducera antalet bokningsbara tider.
– Jag vill också säga att det finns extremt många klubbar och klubbchefer som är smarta och ser framåt. De ser problemet och anpassar sig. Andra tänker att det bara är mycket pengar in och därmed inte ser problemet förrän det är försent, säger Tyrsing.
Text: Jesper Johansson • 2021-03-23
Spela • Golfsverige • Svenska golfbanor