Golfen väcker ofta starka åsikter. Den här texten är inte ett ställningstagande utan ett försök att belysa en fråga: Har svenska golfbanor blivit för korta för dagens utrustning – eller är det ett problem som bara berör ett fåtal?

Har svenska golfbanor blivit för korta?

Under de senaste decennierna har både golfklubbor och golfbollar utvecklats kraftigt. Drivern är mer förlåtande ohc bollen flyger längre.

Samtidigt spelar vi fortfarande till stor del på samma banor.

Den stora svenska golfboomen kom under 1980- och 1990-talet, då en stor del av dagens golfbanor byggdes. Många av dessa mäter ungefär 5 400–5 900 meter från klubbtee (oftast gul tee).

Frågan är om de fortfarande är dimensionerade för dagens golfspelare.

Vi slår längre – men spelar vi bättre?

Det är svårt att argumentera emot att svenska golfare generellt slår längre i dag än för 20 eller 30 år sedan.

Statistik från Arccos visar att skillnaderna i slaglängd mellan olika handicapgrupper är betydande, samtidigt som även vanliga golfare i dag har tillgång till betydligt mer lättspelad utrustning än tidigare.

Men samtidigt finns en detalj som komplicerar diskussionen. Våra handicap har inte förändrats särskilt mycket. Om golfen verkligen blivit mycket enklare tack vare längre slag borde kanske handicapen ha rasat betydligt mer. Det har den inte gjort.

Kanske har längdvinsterna i praktiken ätits upp av att spelet blivit mer aggressivt. Eller så är det helt enkelt andra delar av spelet som fortfarande avgör resultatet.

Samtidigt sticker en grupp ut.

Antalet spelare med plushandicap har ökat kraftigt sedan WHS infördes 2020. År 2019 fanns 1 087 plushandicapare i Sverige. År 2020 hade siffran stigit till 2 422 och i dag är antalet 2 955.

En del av förklaringen är sannolikt att låghandicapare tidigare bara kunde sänka sig i tävlingsspel, en begränsning som försvann när WHS infördes. Men utvecklingen visar också att de allra bästa spelarna fortsätter att dra nytta av modern utrustning.

Ett problem för några – eller för många?

Den som slår långt kan i dag nå vissa par 5-hål med järn på andraslaget och på många äldre banor försvinner en del av de strategiska val som arkitekten en gång byggde in.

Samtidigt finns ett starkt motargument.

Längden som många elitspelare och låghandicapare upplever som ett problem är ofta precis det som gör banan spelbar för kortslående spelare, juniorer, äldre golfare och nybörjare.

Att förlänga banor kostar dessutom stora pengar och kräver mark som många klubbar inte har tillgång till.

Kommer nya bollregler lösa problemet?

En invändning mot hela diskussionen är att golfen redan har agerat.

Från 2030 införs sannolikt nya bollregler som ska minska hur långt bollen flyger. Regeländringen kommer att gälla både proffs och amatörer och är ett svar på den långsiktiga längdutvecklingen inom sporten.

Men effekten ska heller inte överdrivas.

Den nya standarden innebär inte att amatörgolfare plötsligt kommer att slå lika kort som på 1990-talet. Dagens klubbor kommer att vara desamma och en stor del av marknadens golfbollar kommer inte att påverkas.

Faktum är att nästan alla moderna golfbollar flyger längre än motsvarande bollar gjorde för 25–30 år sedan. Det är framför allt delar av premiumsegmentet som väntas påverkas av det nya regelverket.

Därför är det långt ifrån säkert att förändringen kommer att göra svenska golfbanor märkbart längre för den genomsnittlige golfaren.

Frågan om banlängd lär alltså finnas kvar även efter 2030.

Det betyder inte nödvändigtvis att svenska golfbanor är för korta. Men det väcker en intressant fråga:

Är dagens banor dimensionerade för den golf vi spelar – eller för den golf som spelades när banorna byggdes?

Vad tycker du?

Skicka dina tankar till webbred@svenskgolf.se. Vi är nyfikna på hur du ser på frågan.