Svenska Golfförbundet har beställt en studie av Gymnatsik- och Idrottshögskolan (GIH) för att se vilka hälsoeffekter golfen har. Studien gjordes efter den stora tillströmning av nya golfare som kom under 2020 till följd av pandemin. 100 000 nya golfare och 11,7 miljoner golfrundor spelades förra året. Det är en ökning med 42 procent jämfört med 2019 som förbundet betecknar som ett normalår.

I rapporten från GIH kan man med all önskvärd tydlighet slå sönder myten om att golf är en ”lugn promenad”. En genomsnittlig rond kommer golfare att röra sig mellan 11 000 och 16 500 steg. Dessutom står det i rapporten att ”de olika momenten under en golfrunda innebär en variation av belastning på kroppen med flertalet posivita fysiologiska, medicinska och hälsomässiga konsekvenser”. Enligt rapporten innebär en golfrunda en relativt sett total hög energiomsättning, samtidigt som riskerna för skador är bland de lägsta inom alla Sveriges idrotter. Faktum är att endast varpa ska vara mindre skadedrabbad.

I studien fastslås vidare att ”regelbundet spelande kan bidra till att bibehålla eller öka konditionen, framför allt hos äldre och mer otränade, samt bryta ensamhet vilket har goda effekter på framför allt psykisk ohälsa – en av samhällets stora utmaningar”.

För äldre utövare ger golf också bra träning när det kommer till balans. Med naturens unika, skiftande, karaktär minskar risken för fallskador betydligt. Rekommendationen från WHO inkluderar träning av balans och koordination minst två gånger per vecka för den som är 65 år eller äldre. Med två golfrundor per vecka anses rekommendationerna för balans och koordination uppnås.

Två fallstudier inom ramen för GIH-studien visar att:

• En 39-årig kvinna (hcp 26,6) hade under en 18-hålsrunda en genomsnittlig puls på 96 slag per minut, vilket motsvarar 55 procent av maximal hjärtfrekvens (låg-måttlig intensitet).
• En 67-årig man (hcp 9,5) hade vid en liknande runda en genomsnittlig puls på 121 slag per minut, vilket motsvarar 75 procent av beräknad maximal hjärtfrekvens (måttlig-hög intensitet).

I GIH-studien finns flera hänvisningar till andra studier i ämnet. Bland annat till en studie från 2009 som visar att svenska golfare har 40 procent lägre risk att dö av olika åkommor jämfört med icke golfare, vilket motsvarar en förlängd livslängd med fem år. Detta gäller både män och kvinnor i alla åldersgrupper.

Det går också att läsa att Hjärt- och lungfonden tidigare har påvisat att om 16 500 otränade människor började spela golf skulle det ge 1 889 färre hjärt- och kärlsjuka – vilket i sin tur skulle spara cirka 400 miljoner kronor i sjukvårdskostnader. Beräknat på 2020 års siffror av antalet golfare och spelade ronder skulle samhället få drygt 10 000 färre hjärt- och kärlsjuka, och därmed spara cirka 2,5–3 miljarder kronor i minskade sjukvårdskostnader.

Studien hänvisar också till forskning utförd i England och USA, som visar att det kan antas att fysisk aktivitet, i den mängd som regelbundet golfande innebär, kan bidra till minskad risk för att bli allvarligt sjuk i Covid-19.

Studiens slutsatser i korthet:

• Regelbundet spelande kan leda till att spelaren når upp till de nationella riktlinjerna för fysisk aktivitet.
• Bättre balans för 65-plussare.
• Viktminskning hos överviktiga.
• Miljarder i minskade sjukvårdskostnader för samhället.