Hans Karlsson Johannesson, Årets Greenkeeper 2023. Foto: SGA Riks

Golfsverige

Han är årets greenkeeper – ”Har förvandlat en ful ankunge till en vacker svan”

Hans Karlsson Johanneson på Oskarshamns Golfklubb är årets greenkeeper, utsedd av SGA Riks.

Text: Tommy Jeppsson • 2024-04-16 Uppdaterad 2024-04-16

Denna text publiceras i samarbete med Golfbranschen.se – På Golfbranschen.se hittar du nyheter, reportage, intervjuer och artiklar om alla delar av golfbranschen – golfklubbar, golfbanor, leverantörer och golfresor, både arrangörer och destinationer.

”Han har förvandlat en ful ankunge i de småländska skogarna till en vacker svan”, säger Göran Tyrsing som är kanslichef på SGA Riks. ”Det har hänt väldigt mycket här.”

Hans Karlsson Johannesson har jobbat på Oskarshamn i omgångar. 

– Jag är härifrån från början. Jag är uppvuxen här sedan jag var liten knatte. Men i den här omgången har jag varit här i nio år. Innan dess var jag på Ekerum i sju år. 

Under den senaste sejouren, där han inte bara är klubbchef utan också banchef, har klubben sedan 2015 byggt tre nya hål, fem nya greenområden samt renoverat 14 tee – allt efter en master plan som Pierre Fulke tagit fram.

Vad är det ni gjort de senaste åren som gett ett så bra resultat?

– För 12 år sen gick det ju riktigt knackigt för klubben med rekonstruktion och grejer. Så var det ju för många då när Golfsverige tappade medlemmar. Sedan dess har vi lite långsamt vågat höja avgifterna. Det vågade man ju inte tidigare. Men när klubben blev av med medlemslånen kunde vi satsa på banan. Vi började ju direkt med att sätta i gång en master plan med Pierre Fulke. Sedan har vi betat av det vi skulle göra på den planen i egen regi. Vi fick en bra start med lite hjälp av arvsfonden som medgav lite ombyggnation. Och så fort vi fått lite pengar över har vi stoppat in det i banan. Ända fram till nu när vi också tagit tag i klubbhuset. Vi har snart besiktning på en stor om- och tillbyggnad av klubbhuset.

Många mindre saker, alltså?

– Ja, ständiga förbättringar under sju, åtta år med mycket jobb på banan. Framför allt har vi höjt standarden när det gäller skötselnivån. Har vi fått pengar har vi lagt det på förbättringar av banan.

Vad har ni gjort med banan?

– Allt ifrån att vi investerat i maskiner till fler arbetstimmar ute på banan. Högre nivå på skötseln hela tiden. Vi vill hålla en hög standard. Klubben har ju 40 000 medlemsronder varje år så det är hårt tryck på banan. Vi klarar inte mycket mer så vi har försökt hålla en jämn standard över året. 

Hur är banan i år?

– Vi har haft bra övervintringar varje år. Men nu har vi fått lite snömögel. Men det verkar inte vara så allvarligt. Det handlar om bra greenkeeping, hålla borta thatch över tid och få in mer ädelgräs. Men det tar tid och det blir inte hundraprocentigt. Det blir en mix.

Du är också klubbchef. Vilka är fördelarna med att vara både ban- och klubbchef?

– Korta beslutsvägar. Och förståelsen. Den kanske inte alltid finns annars. Om du som banchef vill lägga ett block på en timme för att dressa och skära greener, då kanske vi kan göra det mitt på dagen när det är torrt. Den kommunikationen blir ju väldigt enkel och snabb. Att ha insyn i båda bitarna är ju ingen nackdel.

Vad fick Fulke för vision när han började arbeta med banan?

– De tyckte väl att det var en liten pärla. Banan är ju kort, par 71, 5 400 meter. Det har blivit en skogs- och parkbana. Det var mer skog förr. Så det har varit en del röjning runt hålen. Men de såg potentialen. Det var ett annorlunda projekt för dem. Vi jobbar ju med små pengar. Och vi har gjort alla jobb själva, med egna maskiner och egen personal. Det är ett annorlunda sätt att jobba på.

– Vi har gjort alla jobb utan att störa spelet mellan maj och september. Har vi byggt om greenområde så har vi gjort det i mitten av oktober. Då kan allt torvas så det är spelbart i april eller maj. Vi har inte stängt banan någon längre tid och inte krävt extra kapitalinsatser av medlemmar. Vi har haft master planen liggande och när vi sett i augusti att det gått bra ekonomiskt så har hittat något som kan vara lämpligt att göra under hösten. Det behövs inga årsmötesbeslut när vi har förankrat en master plan. Och det äventyrar inte ekonomin och det blir ingen långbänk. Det har funkat fantastiskt bra.

Ger den fina banan ekonomiskt  resultat?

– För åtta år sedan hade vi 450 000 kronor i greenfeeintäkter. Nu har vi 2 miljoner ungefär. Vi hade 6000 gästspelare förra året. Jag tror det handlar om både skötseln och utvecklingen av banan. Sedan tror jag inte att långa banor är så populärt bland medelgolfare. De vill hellre ha en tekniskt krävande bana än en banan där de måste slå långt. De slår ju inte så långt. Det första vi gjorde när vi fick pengar från arvsfonden var att bygga främre tees. Vi flyttade fram röd. Plötsligt kunde damer nå in på alla korthålen. 

Är det någon detalj du är extra stolt över på banan?

– Vi har satt träpalissader på i stort sett alla dammar i dag. Det är ett genomgående tema.  Sedan har vi fått in 9:e och 18:e green ända in till klubbhuset. Och vi har skapat en ny framsida åt det hållet så att man kan sitta och titta på inspelen nu. Det är som ett dubbelgreenområde med dammar och pallisader. Ettan och tian ligger också när klubbhuset. Det är kompakt. Banan är utlagd på bara 44 hektar så det är ett litet område.

Läs också:


Text: Tommy Jeppsson • 2024-04-16
NyheterGolfbranschenGolfbranschen.seGolfsverigeNyheterOskarshamns GK
Rulla till toppen