Banor och resor

En njutning vid sjön

Skog, park, hed och seaside. Här får vi lite allt möjligt att ta med i beräkningen när klubbvalen ska göras under promenaden över de 18 hålen. Säters GK tronar i skön Dalanatur vid det gamla sjukhuset.

Eric Franzén • 2014-06-13

SPELAT SEN SIST
Bana: Säters GK.
Antal hål: 18.
Spelklar: 1990.
Greenfee: 390 kr seniorer, juniorer betalar halva priset.
Arkitekt: Sune Linde.
Hemsida: www.satersgk.nu

Sjön Ljustern är din ständigt närvarande ledsagare genom hela ronden. Ibland kliver den fram och intar en härligt påträngande position, som i inledningen av andra nio. Under andra avsnitt, exempelvis de mer tekniska skogshålen i början, lurar den mer avvaktande i fjärran. Men det är främst spelarens egen taktiska känsla som avgör om det blir en lyckad dag på Säter. Från tee uppmuntrar Sune Lindes underhållande layout till att använda ett ganska brett register av olika längder under rondens gång.

KARAKTÄR: Park-, hed- och skogsbana med sjönära inslag.

SPELA NÄR: På dessa breddgrader brukar Säters GK vara ett pålitligt kort för hyggliga spelytor även ganska tidigt och sent på säsongen. Men vem vill å andra sidan inte gå och skrota i denna sköna Dalanatur under en högsommardag av bättre valör?

PASSAR FÖR: Om det är att banka driver på i stort sett varje hål som är din största glädje i livet kanske inte Säter får ner benen i djup spagat. Men detta sägs med reservation för att banan inte upplevs utmärkande kort eller trång. För jo, det finns även hål där det är läge att gå loss.

TVEKSAMT HÅL: Hål 2 (454/370 meter). Långt ifrån det sämsta par 5 du har spelat. Men före och efter det att andraslaget förhandlat med dammen till höger slår det inte gnistor om hålet.

VI SÅG: Sture Bergwall vallas runt på promenadstigarna utanför banan. En för stunden överraskande påminnelse om att Säters sjukhus inte finns allt för långt ifrån banan.

DRIVE ELLER SPOON: Nja, frågan borde egentligen rymma fler alternativ som långa järn eller pålitliga hybrider. För både landningsytornas utformning och några stingsliga vattendrag gör att bagens längsta klubbor inte alltid är självskrivna vapen från tee.

NJUTNINGSFAKTOR: Stundtals hög. Speciellt under promenaden ned för det 10:e och 11:e hålet. Vyerna mot Ljustern landar lika bra som det medtagna kaffet från kiosken.

VÄRMA UPP: Även där är en kopp kaffe framför Ljustern ingen dum idé. Sedan är vi redo att gå loss på klubbens nybyggda range.

RÄCKER ETT TREPACK: Håller du dig borta från vatten så finns det goda möjligheter. Skogspartierna utanför fairway är på många ställen glesa och enkla att hitta boll i, samtidigt som ruffen tacksamt nog inte andas US Open vid tidpunkten för besöket.

DUBBEL GLÄDJE: Eller kanske halverad sorg. Den myndiga dubbelgreenen som systerligt delas av hål 12 och 15 kan lämna en del riktigt kämpiga puttar. Känner vi Sune Linde rätt myste arkitektnestorn till lite extra när pennan vässades och konturerna ritades fram.

HÖJDARHÅLET – NR 5, 327/279 meter
Korta skogshål brukar inte vara synonymt med utslag som dryper av tydliga risk- och belöningselement. Fram till dess att vi upplevde Säters femte alltså.

 

TUMMEN UPP
En rolig och vacker skapelse. Och därför föräras klubbens skönt tillbakalutade atmosfär en stilla golfapplåd.

TUMMEN NER
Inget ont om de återhållsamma dragen. Men nog borde den första fairwaybunkern kanske portionerats ut något tidigare än på hål 7?

Scroll to Top