GLÖDHET
Ingrid Lindblad. Att på en halv säsong ta sin första proffsseger och med god marginal spela sig in bland de tio främsta på Epson Tour som får bästa korten till LPGA Tour nästa år är imponerande. En utveckling som inte kom helt oväntat med tanke på Lindblads amatörkarriär, men att infria högt ställda förväntningar efter att ha blivit proffs är ett hinder som fällt många bra spelare. Nu väntar LPGA Tour och den redan imponerande skaran svenska spelare där får ett mycket spännande tillskott i form av Lindblad till nästa säsong.
Tyrrell Hatton. Tycka vad man vill om den ibland snudd på odrägliga engelsmannen men golf kan han verkligen spela. Det var inte mycket som var rätt med greenerna på Old Course sista ronden, enligt Hatton, och man kan bara spekulera i vad belgaren Nicolas Colsaerts tyckte om Hattons eviga, demonstrativa klagande så fort han missade en putt. Men likafullt, Hatton vann till slut efter en känslig chipp på sista hålet, och han är i sanning en magisk golfspelare i sina bästa stunder. Segern var hans tredje i Alfred Dunhill Links Championship, något som ingen tidigare lyckats med, och han kommer med största sannolikhet att bli en nyckelspelare i Ryder Cup nästa höst om inget oförutsett inträffar.
HET
Alex Norén. Gick de två sista ronderna av Alfred Dunhill Links Championship 14 under par och avancerade ordentligt upp till en slutlig delad tolfteplats. Han och danske Niklas Nørgaard var bäst de sista 36 hålen. Norén har fortfarande en grym högstanivå och jag hade hoppats att han skulle spela även nästa vecka på Le Golf National, där han vann 2018, men hans namn saknas i anmälningslistan och det innebär troligen att han valt bort slutspelet i Race to Dubai den här säsongen.
Kajsa Arwefjäll. Under sin första säsong tar hon hem Order of Merit på LETAS och klättrar vidare i karriären. Arwefjäll kommer garanterat att hamna på LPGA Tour så småningom men nästa säsong blir det till att börja på Ladies European Tour vilket kommer att bli spännande att följa.
Anna Magnusson. Slutade sexa på Order of Merit efter en jämn säsong med en seger och en andraplats som toppar. Magnusson har en hel del rutin från LET redan och det blir intressant att se om hon kan etablera sig på allvar den här gången.
Pontus Nyholm. Det går såklart att argumentera för att man inte är särskilt het när man avslutar Tour Championship fem över par sista tre hålen, men det är svårt att sätta sig in i den pressen det innebär att ställa sig på 16:e hålet på French Lick med birdiebehov, och det är oerhört små marginaler som gör att Nyholm hamnade på delad 20:e plats och inte topp-tre. Nu avgörs ju inte säsongen bara under Tour Championship och Nyholm har visat en stadig nivå som spetsats på slutet och jag skulle inte bli ett dugg förvånad om han tar sig in bakvägen via kvalskolan istället.
Bill Murray. Ibland är det lite störande med alla amatörer som visas under Alfred Dunhill Links Championship men det kan också vara kul i rimliga mängder. Och 74-åriga Bill Murrays slag från vägen på Old Course 18:e var fantastsikt. Det var inte det enda slaget Murray slog som var bra heller, vilken underbar profil han är.
VARM
Jens Dantorp. Fick det inte att stämma riktigt hela vägen i Alfred Dunhill Links Championship men visst har Dantorp ett spel för högsta nivån. Skulle må bra av en riktig topplacering under slutet av säsongen.
Henrik Norlander. Behöver pusha på under slutet av säsongen för att inte ramla ner på Korn Ferry Tour och den delade 28:e platsen i Sanderson Farms gjorde varken bu eller bä. Norlander är kvar på 131:e plats på rankingen och han hör definitivt hemma högre upp. Hoppas att han kan knyta näven och ta en eller ett par riktigt bra placeringar under återstående tävlingar.
Freddie Jacobson. Dyker upp som gubben i lådan och var i ledningen efter första ronden i sin debut på PGA Tour Champions. Slutade till sist delad tia efter ett mindre bra andravarv men vilken debut, och vad kul att se hans underbara puttstroke igen. Jacobson kommer att bli en tillgång på PGA Tour Champions. Under den ”aktiva” karriären blev det en seger på PGA Tour och tre på DP World Tour. 2015 spelade han 542 hål utan att göra en treputt.
LJUMMEN
Robert MacIntyre. Skotten sågade självaste Road Hole och tyckte att det borde sprängas efter veckans Alfred Dunhill Links Championship, och det är oftast uppfriskande med människor som säger vad de tycker, även om man inte själv håller med. Har personligen aldrig spelat Old Course men som åskådare känns det fantastiskt med ett annorlunda hål som dessutom kräver något utöver det vanliga riskfria banka på och gå. Underbart när spelarna hamnar på vägen eller vid muren och tvingas använda andra verktyg. MacIntyre gjorde dubbelbogey-bogey på Road Hole under veckan, bara för information.
Tim Widing. Har inte gjort så mycket väsen av sig sedan han blev klar för PGA Tour och det behöver man kanske inte bry sig så mycket om. Han har två segrar under säsongen på Korn Ferry Tour och spelar på PGA Tour nästa säsong. Summerar man säsongen så har Widing gjort det fantastiskt och han kommer att vara förberedd nästa säsong.
SVAL
Rory McIlroy. Den nordirländske världstrean skickade drives över hela Old Course och ibland blev det bra och ibland mindre bra. Men med den eldstyrkan känns en delad 25:e plats tio slag bakom segrande Hatton som långt under hans nivå.
Viktor Hovland. Har inte haft en rolig säsong och nu kommer en skada att hålla honom borta från spel resten av 2024. Det ska inte vara något allvarligt men tillräckligt allvarligt för att inte kunna spela. Förhoppningsvis kan norrmannen komma tillbaks starkare under 2025 och bli den nyckelspelare som det europeiska laget behöver på Bethpage Black nästa höst i Ryder Cup.
