Det regnade röda siffror i scorekorten under kalenderårets första rond på PGA Tour och starten av Sentry Tournament of Champions. Vid den inledande speldagens slut hade endast sex, av fältets totalt 42 spelare, inte lyckats gå under par på Kapalua Plantation Course. En bana som normalt sett inbjuder till låga scorer genom sina markant breda fairways, men som just denna torsdag välkomnande spelarna ännu varmare med mjuka ytor och näst intill obefintlig vind.
-Förhållandena var så bra som de kan vara här ute, konstaterade Justin Thomas (fjolårets segrare i tävlingen) efter sin bogeyfria 65-rond.
Världstrean slutade dagen i delad ledning med Harris English efter ett öppningsvarv som han själv beskrev som ganska stabilt, men inte direkt bländade. Ett utslag på 13:e hålet trycktes ut rejält i den högra ruffen, där Thomas trodde att bollen var förlorad. Men strax därefter räddades Thomas mycket turligt av Austin Johnson, Dustin Johnsons caddie och bror, som råkade kliva på bollen i det tjocka och rejält trassliga gräset.
– Jag är skyldig AJ ett stort tack efter att han klev på bollen och hittade den åt mig. Det var ett dåligt utslag som jag försökte slå lågt men lutade mig bakåt i slaget, vilket fick bollen att sticka höger. Men sådana räddningar av par kan ibland nästan ge en större boost än vad en birdie gör, säger Justin Thomas.
Bakom Thomas och English lurar inte mindre än sex spelare på sex under par, däribland Sergio Garcia och Patrick Reed. Tournament of Champions är normalt endast är öppet för det föregående årets segrare på PGA Tour, men har till denna gång utökats till att också innefatta spelare som kvalificerade sig till The Tour Championship. Ett beslut som fattats för att väga upp det minskade antalet tävlingar i schemat som Coronapandemin medfört.
Fältets enda nordbo, Viktor Hovland, lyckades också hålla kortet rent från bogeys och är delad tolva på fyra under par. Hovland startade med att beta av första nio på par, men lyckades lägga i en högre växel under andra halvan där fyra birdies jobbades hem.
På delad tolfteplats återfinns också Bryson Dechambeau. Efter den inledande 69-ronden tacklade han ett antal frågor från den samlade mediekåren, som föga oväntat handlade mer om hans jakt på ökad längd och fart än om dagens rond. Vid sidan av mer detaljerade utläggningar om hur han, ihop med longdrive-mästaren Kyle Berkshire, arbetat för att stimulera det centrala nervsystemet på djupet gav Dechambeau också en mer konkret redogörelse över hur hans längd och svinghastighet ökat under de senaste tolv månaderna.
– Jämfört med fjolåret är jag runt fem eller sex mph snabbare med drivern. Då svingade jag runt 134 till 135 mph medan jag nu ligger runt 140 – vilket skapar en bollhastighet på 200 mph och över detta, Rent längdmässigt, beroende på förhållandena, kan det innebära runt 35 eller 45 meter extra om det är hårt i marken och medvind. Men normalt kanske bollen flyger knappt 20 meter längre.
Toppen på ledartavlan:
