GLÖDHET
Ryan Fox.
Det blev en riktig högoddsare som vann The Open den här gången och det känns otroligt kul och välförtjänt. Den 39-åriga sympatiske och lågmälde nyazeeländaren vågade spela ut sista ronden trots att det definitivt syntes att han var duktigt nervös på slutet. Efter mardrömsläget i bunkern på hål 15 var känslan att en dubbelbogey där skulle sätta stopp för hans segerchanser, men han lyckades rädda sin bogey snyggt och avslutade sedan med två birdies sista tre. Så gör en vinnare. Att Fox dessutom svingar sin helt egna lite hemmasnickrade sving känns uppfriskande. Bra golf går att spela på många olika vis.
HET
Royal Birkdale.
Jag är lite kluven när det gäller banan, eller framförallt uppsättningen. På ett sätt gillar jag när det går att spela bollen okej i ruffen men jag hade länge känslan att det var för lätt. Jag såg knappt en handfull spelare under veckan som bara kunde chippa sig ut och det kändes som att man kunde skicka bollen bra snett och ändå med 99 procents säkerhet kunde spela fritt mot green. Istället valde man vägen att sätta pinnarna tufft och beroende på vindriktningen kunde de vara mycket svåra att komma åt. För spelarna är det säkert roligare och det kanske är det bästa sättet att skillja spelarna åt, men jag kan inte bestämma mig. Hade nog gärna sett lite mer bestraffande ruffar. Men Royal Birkdale är bedårande fin med sina sanddyner och det var en väldigt vacker tävling att titta på.
Alex Norén.
Jamen, hallå!! Vilket långt spel av Alex Norén. Helt plötsligt sitter drajvarna och järnen och 44-åringen var femte bäst i hela fältet (av dem som klarade kvalgränsen) i både SG: Inspel och SG: Tee till Green. Tyvärr var ju puttningen en bra bit under Noréns normala standard, annars hade det mycket väl kunnat vara Norén som tagit emot The Claret Jug och inte Ryan Fox. Roligt och hoppas att inte ledigheten nu förstör formen inför FedEx Cup-slutspelet.
Ludvig Åberg.
Man hoppades så mycket på sista ronden och nu i efterhand är det ju så försvinnande lite som skiljer Åberg från segrande Fox. Fem slag hade man kunnat krita in på greenerna bara under sista ronden. Ändå är det naturligtvis inte riktigt så enklelt att räkna i golf och det är naturligtvis heller ingen slump att Åberg slutar fem slag bakom, Fox har ju naturligtvis också i så fall en del slag att räkna hem. Nej, det har saknats något under slutronderna ett antal gånger nu för Åberg och det är väl på något bakvänt sätt ändå positivt. Att han är så nära segern i en major när han definitivt inte är ens 80-procentig bådar gott. En stark majorsäsong avslutades med en delad niondeplats, nu är det bara åtta månader kvar till Masters 2027.
Publiken.
Vilken stämning och publiken i England visade hur man uppför sig på en golftävling. Visst, man ropade en del saker till Bryson DeChambeau efter incidenten på fredagen, men det var saker i stil med ”Har du med dig gräsklipparen idag” med glimten i ögat. Inga buanden eller personliga påhopp. Tvärtom tror jag att DeChambeau hade förväntat sig ett helt annat mottagande på lördagen, han såg genuint förvånad ut när publiken jublade och applåderade när han presenterades på första tee. Mycket snyggt.
SVAL
Konstiga fria dropp.
Nu fattade jag först inte riktigt vad som hände när Scottie Scheffler fick fri dropp på hål 17 och det behövs heller inte för att jag ska förstå att det är något fel på reglerna. Jag förstår att han slog in bollen i ett område med tält och annat servicematerial men då får man sätta out inne på det området, det var ju 100 meter snett. Är övertygad om att allt gick till enligt regelboken men då får man ändra. Det kan inte få vara så att man kan slå bort en boll och ändå få droppa bollen helt perfekt och skicka upp den på green och göra birdie, man måste ju i varje fall kunna identifiera att bollen ligger därinne? Han slog två skitslag och blev belönad och det känns inte riktigt bra.
ISKALL
Bryson DeChambeau.
Jag gillar ju egentligen en del saker som DeChambeau gör och han har dragit människor till golfen utan tvekan. Men att vägra acceptera att man gjort fel när hela världen ser det och att sedan bara marschera förbi media två dagar i rad utan att säga ett ord är både omoget och respektlöst. Han kör sin egen grej på gott och ont och den här gången kände jag mig bara irriterad på honom.
