Okej, det börjar bli en vana nu att följa Alex Noréns segerjakter in på småtimmarna och det hade ju varit trevligt med ett lyckligare slut den här gången.

Alex gjorde det mesta rätt sista dagen av Honda Classic och kändes mer avslappnad och stabil än de andra i toppen, en slarvig treputt och en lite för känslig chipp sista nio var två små misstag som i slutänden kostade segern.

Dessutom ger han ett så oerhört sympatiskt och ödmjukt intryck i intervjuerna att man märker hur han stiger i respekt, han är en perfekt svensk golfambassadör.

Total sett slog han bollen bra hela vägen och gav sig själv chansen igen, efter den lika snöpliga särspelsförlusten mot Jason Day på Torrey Pines. 

Att falla med flaggan i topp mot spelare som Justin Thomas och Luke List är absolut inget att haka upp sig på och att segern i USA kommer snarare förr än senare om Alex fortsätter så här är snudd på en självklarhet.

Och jag är ganska övertygad om att Alex tar de här segerstriderna på helt rätt sätt.

Inga negativa tankar utan istället en bekräftelse på att han hör hemma i toppen var han än ställer ut skorna.

Och för varje gång han är med däruppe kommer han att få mer och mer tevetid, igår var det ju ändå okej, särskilt efter att Tiger checkat ut.

Ändå in på sista hålet kändes segerchansen stor men tjuvläget på sista hålet gjorde att han tvingades nöja sig med par och missat särspel med ett.

Och det där som Alex talar om ganska ofta att han vill vänja sig vid att spela bra på tuffa banor i tuffa miljöer måste han själv vara ganska nöjd med utvecklingen kring. PGA National Champion Course spelade extremt tuff och Norén hade två av de bästa ronderna under veckan.

Alex är helt enkelt så här bra.