Klockan en minut över fyra på morgonen klev Daniel Eriksson upp på Valldas första tee.
Han placerade en lapp på första hålets utslag där han bad om hjälp från övriga spelare att hinna ta sig runt sex ronder.
Sjutton timmar, trettiosju minuter och 144 hål senare hålade han ut på 18:e green för en 89:a, trött men nöjd.
– De första sex varven gick samtliga under två timmar, men sista två var mellan två och en halv och tre. Det är inte snabbt. Dock var jag ivrigt påhejad av alla spelare på banan som hade läst lappen jag lagt på tee. Jag gick nog igenom 50 olika 2-3-4-bollar under dagen och behövde aldrig vänta mer än max två minuter på att bli genomsläppt. Otroligt snyggt gjort av alla som släppte förbi mig, berättar Daniel.
Han hade mellan 81 och 89 slag samtliga åtta ronder och det långa spelet höll sig hyfsat genom dagen.
Puttningen däremot.
– Överlag var det just puttningen som blev klart sämst av att spela åtta rundor i rad. Markant sämre än den brukar vara. Trodde inte jag skulle tappa puttningen så totalt. Det var en pina att lajna upp bollen inför putt de sista varven.
Det blev naturligtvis också en hel del hjärtliga kommentarer när Daniel flöt fram över Vallda hela dagen. Han passerade självaste ”Fidde” Jacobson på rond sex och spelade med en ambulanssjukvårdare rond sju.
Ett urval av kommentarer till Daniel under dagen:
”Mår du bra? Rent psykiskt alltså…”
”Är du utslängd hemifrån?”
”Har du förlorat ett vad eller något?”
”Passa på att spela. När du får barn är det slut med sådana här dagar” (Obs. Jag har barn)
Idén till projektet kom till under Vasaloppet förra året i en tung backe upp mot Risberg, där tankarna fick flöda fritt.
– Där och då kom jag på tanken att spela golf under dygnets alla ljusa timmar en dag. Och eftersom golf är mitt stora intresse i livet parallellt med familjen och Liverpool, så bestämde jag att den maratongolfen skulle ske på en av årets ljusaste dagar innan midsommar. Förståelse hemifrån är nog ändå A och O eftersom jag har barn och vi ska ha gäster på midsommarafton så det finns definitivt att göra, berättar Daniel.
Och om någon tror att 144 hål – och i runda slängar sju mils promenad på en dag – avskräckt honom så har de fel.
– Klart jag ska köra nästa år med. Det var därför jag inte spelade nio ronder igår.
