Padraig Harrington hade självförtroende i överflöd. Men han erkänner att när en ung Rory McIlroy klev in på scenen fick det honom att tvivla på sig själv. Under slutet av 00-talet och början av 10-talet var Harrington en av golfens största. Tre majortitlar på två år, varav två raka Open-segrar 2007 och 2008. Det fanns inget som tydde på att han skulle tappa sin plats i toppen.

Inför U.S. Open 2011 var han på högsta nivå, vilket han nyligen berättade i ”Cookie Jar Golf Podcast”. Han, och andra, var övertygad om att han var världens bästa spelare. Efter en träningrunda med Adam Scott dagen innan majortävling drog igång, gick Scott till pressen och sa:

– Ni kan lika gärna åka hem. Padraig Harrington kommer att vinna det här.

Harrington var lika övertygad.
– Jag är bäst i världen. Jag har vunnit tre majors nyligen, jag är i kanonform, jag har förberett mig rätt.

Men så kom Rory McIlroy. Och han spelade på en nivå som Harrington helt enkelt inte kunde matcha.
– Han krossade oss. Blåste oss av banan. Och det hade varit okej om jag kände att jag (fortfarande) kunde bli bättre, men jag var då på min absoluta topp. Med Tiger i början av 00-talet visste jag att jag fortfarande var på väg upp. Men 2011? Då insåg jag att jag inte räckte till.

22-årige McIlroy vann sin första major den veckan, med åtta slags marginal. Harrington slutade delad 45:a efter en stabil, men medioker insats.

Golfkarriären tog en ny vändning och Harrington vet en sak säkert: den dagen Rory McIlroy slog igenom, förändrades allt.