SOUTHPORT, MERSEYSIDE Jublet stegras när Ludvig Åberg ledigt promenerar upp på ettans tee. Det kompakta läktarkomplexet som omringar utslagsplatsen förvandlas för ett ögonblick till en mindre, kokande svensk gryta – med en blågul flagga hängande på den översta stolsraden som ett definitivt utropstecken.
Några minuter senare viner hans spoon genom luften. Åberg, som böjer kroppen åt vänster för att försöka styra bollen i luften, får se den landa precis utanför högra sidan av fairway.
I den täta majoratmosfären hos publiken frodas en tydlig önskan om att få se svensken rivstarta med några snabba birdies under söndagens rond, för att på allvar kunna flåsa ledaren Sam Burns i nacken.
Så blir det dessvärre inte.
– Jag hade tanken att komma ut hett och försöka göra lite birdies tidigt. Sedan är många av hålen där från 1 till 4 relativt tuffa. Ettan är inget lätt hål, jag hade en järnsexa in dit i vinden. Trean och fyran är också tuffa hål. Såklart hade jag gärna velat komma ut lite snabbare än vad jag gjorde. Lite trögstartad, konstaterar Ludvig Åberg efter ronden.
– Det var kämpigt. Det var tufft. Jag tyckte att jag slog okej slag emellanåt, men inte tillräckligt bra. Inte tillräckligt nära pinnarna för att få riktigt heta birdiechanser. Att behöva förlita sig på att sätta tiometersputtar är ganska svårt i längden. Överlag är jag relativt nöjd med hur jag spelade ändå, men jag skulle såklart gärna ha velat ha det lite, lite bättre.
Ja, den tänkta forceringen mot täten kommer av sig i ett relativt tidigt skede när utslaget på tredje hålet seglar ut till höger, med en sur bogey som resultat.
Söndagens första birdie dröjer sedan ända fram till det nionde hålet. Det tog Åberg tillbaka till fem under par – efter att ytterligare en bogey noterats på hål 7. Men efter sju par, en birdie och en bogey har Åberg till slut bärgat sin första topp 10-placering i The Open – golfens äldsta och mest prestigefyllda mästerskap.
– Jag tyckte ändå att jag kom in i tävlingen utan att svinga helt fantastiskt. Jag fick jobba lite extra under måndagen, tisdagen och onsdagen egentligen bara för att försöka få bollen att gå någorlunda ditåt, efter att jag missade kvalgränsen förra veckan. Under första varvet här slog jag inte bollen fantastiskt, men kom igång efterhand. Jag tyckte jag kämpade på bra och de sista tre varven var definitivt bättre, definitivt lite mer som jag känner igen mitt spel. Såklart är jag relativt nöjd ändå, lyder Åbergs summering av veckan i sin helhet.
Majoråret 2026 är nu över. Det är Ludvig Åbergs första där han klarar kvalgränsen i samtliga fyra av de stora mästerskapen. Efter en delad 21:a plats (T21) i The Masters, T4 i PGA Championship, T17 i US Open och nu en delad niondeplats i The Open lever hans svit vidare. Sedan föregående års The Open (T23) har han nu fem raka majorplaceringar bland de 25 bästa.
– Den är ganska kort och intensiv, den här majorsäsongen. Den bästa jag har haft i karriären skulle jag ändå säga. Jag hade en chans att vinna PGA. En väldigt liten chans att vinna här i dag också, kanske. Men jag tycker ändå att jag gör fyra schysta tävlingar. Men jag längtar till nästa år.
Nästa tävling på schemat är FedEx St. Jude Championship i augusti, som inleder FedExCup-slutspelet på PGA-touren. Innan dess väntar några veckors ledighet i form av semester och träning i England, där flickvännen Olivia Peets familj bor, samt hemma i Sverige.
– Jag ska faktiskt ha tre veckor ledigt nu för att ladda batterierna och träna hemma. Jag ska vara här i England lite grann, och sedan åka tillbaka till Sverige ett par veckor innan jag åker över till USA inför slutspelet. Så det blir ett par veckor av träning, vila och återhämtning för att sedan göra oss redo för tre veckors slutspel.
Norén: ”Otroligt nöjd”
Alex Norén fortsätter också att prestera bra när The Open stannar till på Royal Birkdale. 44-åringen gör sin tredje major på banan genom åren och följer upp delade 19:e platsen från 2008, hans första major i karriären, samt delad 6:e platsen från 2017, hittills bästa placeringen i en major, med årets delade 18:e plats. Norén lämnar tävlingen med en bra känsla i järnspelet, efter söndagens 68:a.
– Det bästa jag kanske känt på fem år. Det känns som att klubban är rätt. Bladet känns rätt. Jag kan skruva åt båda hållen och jag har verkligen längtat efter en sådan här dag och känna att jag har spelet igen. Det har varit frustrerande fram och tillbaka i många perioder de senaste åren. Sedan har jag såklart gjort bra saker, men det har varit lite för mycket upp och ner. Så jag är otroligt nöjd med det, säger Alex Norén.
Jesper Svensson hade en något trögare söndag. 30-åringen gick i dagens första boll, ihop med amerikanske Ryder Cup-kaptenen Keegan Bradley, men fick inte någonting att hända scoremässigt under 73-ronden, och landar till slut på 78:e plats.
– Det krävs inte mycket för att man ska göra bort sig här ute. Idag var det tre bogeys och inga birdies och dessa tre bogeys var egentligen inga jättemisstag. Det var ett snett utslag på ettan, men utöver det vill inte bollen ner i hål, säger Jesper Svensson.
