SOUTHPORT, MERSEYSIDE. På grillen finns kyckling, korv och kött i andra former. Ett fat med en kubikmeter av den klassiska brittiska sommardesserten Eton Mess står på bordet. Joakim Lagergren hugger in på en portion och vinkar till Padraig Harrington, som glider in på verandan till det stora tegelhuset där utrustningstillverkaren Wilson huserar under The Open-veckan.
35-åringen från Stockholm njuter av en avslappnad julikväll. Visserligen är den inte helt ledig, eftersom han i grunden är där i egenskap av Wilson-spelare – vars klubbor finns på plats i bagen sedan några år tillbaka.
Men det spelar mindre roll.
Under sitt 16:e år som proffs ska han slutligen få göra debut i golfens äldsta och största mästerskap. En milstolpe med eftertryck i Joakim Lagergrens värld.
– Det har alltid varit en tävling som jag kollade mycket på som ung och alltid har velat spela. Jag har varit nära många gånger i karriären men fallit på målsnöret, både när det gäller att ta sig in via rankingar och genom kval. Så det har varit en jobbig resa hit. Att äntligen få spela ska bli riktigt skönt.
Mindre än tio minuter från trädgården på Westbourne Road där vi står badar Royal Birkdales resliga sanddyner i den sjunkande kvällssolen. Temperaturen är några grader svalare än under det inspelsvarv som han avverkade tidigare under dagen. Den torra och varma sommaren på Englands västkust innebär att den 154:e upplagan av The Open kommer att avgöras på ett hårt och snabbt Royal Birkdale.
– Jag tycker att det är kul. Jag sätter vanligtvis ganska mycket spinn i bollen, så det är skönt att det spelas hårt och snabbt. Dessutom känner jag mig ganska bekväm med båda skruvarna just nu. Det är många upphöjda tees med mycket krossvind, så man kommer att behöva ha ett ganska stort bibliotek av slag i bagen. Jag ser verkligen fram mot utmaningen.
En av de största styrkorna i Joakim Lagergrens spel är otvivelaktigen puttningen. Under året har han toppat flera statistikkategorier på DP World Tour på just greenerna. På Royal Birkdale ställs han inför greener bestående av rödsvingel och rödven, klippta till en höjd på runt 4–5 millimeter. Linksgreener är sällan de allra snabbaste eller mest ondulerade, då man måste lämna spelrum för de stundtals kraftiga vindarna. De är ändå utrustade med många subtila nyanser som spelarna måste skaffa sig en känsla för under dagarna före tävlingen.
– Jag upplever att greenerna är jättefina, men svårlästa. Det är mycket smålut. Det kommer att vara många puttar som inte faller särskilt mycket. När man då står inför en tolvmetersputt som ska slås i vänster hålkant är det inte helt lätt – det hade nästan varit enklare om det varit två till tre fots fall på den. Det blir många raka puttar som kan vara kluriga att hålla linjen på över distans.
Jobbar hårt med järnspelet
Största frågetecknet inför veckan? Järnspelet. När blicken sveper över DP World Tours aktuella statistik för Strokes Gained: Approach återfinns Joakim Lagergrens namn först på 142:a plats. Det är något han arbetar hårt för att förbättra. Tidigare under dagen betade han av ett drygt två och en halv timme långt pass på rangen innan grilltallrikarna slutligen dukades upp i Wilsons hyrda hus.
– Jag har kämpat lite med att slå fade. Jag vill spela fade eftersom jag tycker att det är mycket lättare för längdkontrollen. När jag ska ta av lite på ett slag och har en naturlig fade blir det enklare. Det har blivit lite för mycket draw den senaste tiden. Jag justerade klubbornas lie så att de blev lite mer flat tidigare i dag, och hoppas att det ska hjälpa till. De interagerar lite bättre med marken nu, tycker jag. Det är klart att det inte är hela lösningen, men det är en bit på vägen. Jag behöver även få upp wedgarna närmare hål, det har varit lite för långt ifrån på sistone. Så vi fortsätter att jobba på och hoppas att det blir bättre.
Tidigare under kvällen kollade han telefonen för att bekräfta starttiden. Karriärens första rond i The Open inleds klockan 08.36 lokal tid på torsdagsmorgonen. Karriärens andra majorstart kommer ett år efter den missade kvalgränsen i US Open – två utmanande varv på ett brutalt uppsatt Oakmont som han nu tar med sig i erfarenhetsbanken inför det skarpa läget på Royal Birkdale.
– Generellt gillar jag när vi utmanas och får spela svåra banor. Jag har faktiskt ganska många bra resultat från svåra banor och under jobbiga väderförhållanden. Kanske i synnerhet på Valderrama, men även i KLM Open och på andra ställen där det bara varit ett fåtal spelare under par och vädret varit uselt. Så jag tycker om utmaningar och ser fram emot det här. Det viktigaste för mig är att inte ha för höga krav och för stora förväntningar på mig själv. Jag vill ju så otroligt mycket, och ibland kan det leda till att man sätter för mycket press på sig själv. Jag ska försöka sänka axlarna och njuta lite av det också.
Hoppas på regn och skitväder
Tallrikarna med Eton Mess är tömda och Lagergren går för att hämta den nya namnprydda tourbagen från Wilson som väntar i hallen. Inom kort går bilen mot det hyrda huset i Southport för några timmars sömn innan nästa inspelsvarv väntar. Det är inte otänkbart att det blir en extra koll i väderappen innan han somnar för att se om något busväder är på väg in över kusten.
– Jag spelar väl inte bättre i regn än i solsken, men i förhållande till alla andra gör jag nog det. Jag hoppas att det blir regn och skitväder för alla, så att det inte bara är jag som drabbas, säger han med ett stort leende.
