Ibland är golfen så olik allt annat i idrottväg.
Som när amatörerna Fredrik Nilehn och Oliver Gillberg kan spela lika bra som världsfemman Henrik Stenson och världsåttan Alex Norén för en dag eller två.
Oliver Gillberg kom in på 69 slag (-4) på fredagen.
Gillberg missade kvalet på Nordea Tour i Fjällbacka för två veckor sedan och idag gick han fyra under par på stentuffa Barsebäck Masters Course med mersmak och delar 25:e platsen inför helgen. Nilehn är ett slag längre ner, på par, och delad 42:a.
Gillberg har nu på fyra ronder på Barsebäcks båda banor facit tolv under par, då räknar jag in amatörkvalet som Gillberg vann för drygt två veckor sedan som även spelades på Barsebäcks andra bana, Donald Steele, som Gillberg vann i stor stil.
Och kvalet var första gången han spelade Barsebäck.
21-åringen från Kårsta GK utanför Örebro hade en rejäl hejaklack med familj, vänner och flickvän som följde honom runt och gladare skara var nog svårt att hitta i Skåne under fredagen. När han rullade i birdie putten på nian (hans 18:e) blev det kramkalas och skrattfest vid sidan av green.
Underbara scener.
Se TV-intervjun med Oliver Gillberg här:
Och ibland, till och med ofta, kan jag känna att det absolut viktigaste med Nordea Masters är de svenska amatörerna.
Kanske borde de få ett par platser till, de höjer verkligen tävlingen med sin sköna inställning och positiva attityd till allt.
De får en möjlighet att synas och att känna på proffslivet för en helg och de får reda på att de oftast inte alls är särskilt långt från deras dröm, att en gång få vara en del av just den här vardagen.
Golf är ju verkligen så att väldigt många har potential att spela tillräckligt bra golf för att hålla Europatour-klass men att det finns så smala flaskhalsar och nålsögon som gör att många ändå slås ut på vägen.
Det handlar om så mycket annat än att slå bollen.
Det handlar om envishet, ödmjukhet, förmågan att anpassa sig och att orka ta motgångar. För motgångar kommer alla att tvingas möta.
Fråga Henrik Stenson som själv varit i Oliver Gillbergs skor när han gjorde debut på Forsgården 1996 och hemma på Barsebäck året efter.
Det har ju gått ganska bra för Henrik sedan dess.
Men långt ifrån på räls.
