De senaste US Open-tävlingarna har spelats på extremt långa och svåra golfbanor. Pebble Beach är något annat. I alla fall när det kommer till längd.

Förra året spelades US Open på Shinecock Hills utanför New York.
Banan spelades med par 70, ett slag mindre än på Pebble Beach. Men fjolårets mästerskap spelades trots det 500 meter längre. Pebble Beach, med par 71, är för den sakens skulle långt ifrån en enkel utmaning. Men smala fairways, tjock ruff och små greener gör att precision är i fokus för att skjuta en så låg score som möjligt, snarare än längd från tee.

Den relativt korta, men smala, uppsättningen gör att spelare som inte alltid är högst upp på ledartavlan har en god chans att vinna majortävlingen. 

En sådan spelare är Matthew Fitzpatrick. Engelsmannen har under 2019 snittat 262 meter från tee, vilket gör att han i den statistiken rankas 159 på PGA Tour. Men det behöver inte vara en nackdel på Pebble Beach om man istället träffa många fairways.

Det gör 24-åringen.
Med 65 procent av sina utslag på fairway har han en god chans att ta sig runt på Pebble Beach då ett slag ut i ruffen på den sceniska banan ofta innebär att man måste slå sig framåt utan att ha en chans att gå mot greenen. Och om man faktiskt lyckas få bollen mot greenen är risken stor att den inte stannar kvar på de små ytorna.

Till Golf Digest säger Matthew Fitzpatrick så här inför veckans majortävling.
– Jag gillar hur US Open-banor sätts upp. Det är smala fairways. Det är hårda greener. Och om du missar hamnar du i ruffen, som är tjock. Allt det där är okej för mig, säger engelsmannen.
– Det här är en stor skillnad jämfört med vad vi såg i PGA Championship. Där blev banuppsättningen helt fel. Där handlade det bara om att slå bollen så långt man kunde. Om man träffade fairway var det toppen. Men om man inte gjorde det hade man bara en wedge kvar in mot green. Det är vad Koepka och DJ gjorde hela veckan. Jag säger förstås inte att de inte är bra spelare, det vore löjligt, men det måste gå att göra en bana bättre än så. 

Matthew Fitzpatrick fortsätter förklara:
– På Bethpage träffade jag 73 procent av alla fairways och 68 procent av alla greener och slutade runt 40:e plats. En annan spelare, som var nära täten, träffade knappt hälften av alla fairways. Mina siffror borde innebära en bättre score.

På Pebble Beach vinner spelare som inte är kända för sin extrema längd.
Givetvis finns det undantag som Dustin Johnson och i viss mån Phil Mickelson men Ted Potter Junior, som vann AT&T Pebble Brach Pro-Am 2018 rankades det året 178 i driverlängd. Däremot blev det en 23:e plats i statistiklistan över de spelare med bäst precision från tee. 

Vaughn Taylor vann samma tävling 2016 och rankades det året 127 i längd från tee, samtidigt som han var nästan dubbelt så högt rankad gällande precision.

Ytterligare ett exempel på att längd inte är allt på Pebble Beach är vinnaren av US Open på banan 2010. Graeme McDowell var visserligen bättre än snittet i längdkategorin. Men det som sticker ut är hans precision den säsongen.
Nordirländaren träffade nämligen 67 procent av alla fairways och 66 procent av alla greener.
– Jag är övertygad att en spelare som mig kan vinna här. Graeme McDowell visade det 2010, säger Fitzpatrick.