Precis intill parkeringen har en grön lokalbuss stannat vid ändhållplatsen. Chauffören tar en paus och står utanför och blickar ner mot Kvarnby Golfklubbs kritvita stenhus. Bakom honom dundrar den tunga trafiken fram längs Yttre ringvägen. Rasten är slut, han startar upp bussen igen och första passageraren som kliver ombord är en ung kille med en svart Ogio-bag på ryggen. Malmötrafikens Linje 5 rullar i väg ner för Klågerupsvägen, vidare bort mot Rosengård och in mot Gustav Adolfs Torg i de centrala delarna av stan.
Färden till konungens piazza är blott 7,5 kilometer men tar med alla stopp och hastighetsbegränsningar 37 minuter.
Ungefär lika fort har Kvarnby GK:s vandring mot toppen gått. Kvartersklubben, som fyller 20 år 2010, har gjort en kometkarriär och inom loppet av åtta säsonger gått från division III-seriespel på niohålsbanor till att vinna lag-SM två år i rad.
Hur är en sådan resa överhuvudtaget möjlig?
Vad är hemligheten?
Året är 2002. Kvarnby GK har under säsongen tagit sig upp från golfens seriesystems källare där pron själv har fyllt ut herrarnas representationslag i Skånetrean. Styrelsen har fått nog. De vill se en ändring. Den förre instruktören har slutat och nu bestämmer sig klubben för att rensa ut shopen som försvinner helt och den enda utrustning som golfare i fortsättningen ska kunna köpa här är bollar, peggar, greenlagare, handskar och enklare regngrejer. Den som vill ha andra prylar har ändå bara tio minuter till större golfvaruhus.
I stället ska klubbens framtida pro kunna fokusera på att utveckla idrotten golf, att ge lektioner till de vanliga medlemmarna och förädla de unga elitsatsande talangerna.
Urvalsprocessen har gjort att Kvarnby bestämt sig för att anställa instruktörerna Jonas Edlund och Madeleine Ponné som nya tränare. De sitter inne på kansliet och klubbchefen Johan Carnemalm tar fram pärmen med rubriken ”Vision, Mål, Åtgärder” och bläddrar fram ett A4-ark och presenterar styrelsens sportsliga krav. Det står bland annat:
”Skapa förutsättningar för tävlingsinriktad verksamhet på alla nivåer. Kvarnby GK ska nämnas med respekt i regionen. Inom ett till tre år ska vi vinna division II och etablera oss i division I.”
Dilemmat är att budgeten är begränsad. Satsningen får inte kosta några extra pengar.
Fem år senare debuterar Kvarnby i Elitserien, nykomlingarna slutar sensationellt tvåa och åker hem från Finspång med ett silver.
2009 i Göteborg vinner klubben SM-guld.
I somras försvarades titeln på Barsebäck trots att European Tour-meriterade Fredrik Henge inte var med den här gången och att en annan av guldfixarna, Lasse Johansson, bytt till Ljunghusen.
– Vi är skitstolta och det här visar att det faktiskt går att lyckas även för små klubbar utan ekonomiska möjligheter och som inte har Bro Hofs eller Barsebäcks plånbok. Vi har lyckats med ytterst små medel men med mycket glädje och engagemang. Min ambition är och har varit att skapa lagkänsla. Vi är lite som Åshöjdens BK. Första året i Elitserien spelade alla med egna kläder, 2009 lirade vi i fjolårets urtvättade pikéer men i lag-SM är det ju antal slag som räknas — inte de snyggaste tröjorna. I stället för att lägga ut 5 000 kronor på kläder så kan vi åka med tio juniorer på läger till Ystad, bo på vandrarhem och spela golf i två dagar, säger tränaren Jonas Edlund.
Hans kollega Madeleine Ponné ger sin syn på klubbens framgångar.
– En av förklaringarna till att vi har lyckats så bra är att vi tar hand om juniorerna redan när de är små och att jag eller Jonas kör den träningen själva. Vi anlitar inte någon övningsledare utan har två utbildade pros i verksamheten hela vägen. Det satsade vi på redan från början och några av spelarna i årets guld-lag är ett resultat av det. Klubben var nytänkande när de anställde oss, vi slapp vara inne i shopen och fick i stället göra det vi är bäst på.
När Kvarnby GK tog sitt första historiska SM-guld förra sommaren så inkvarterades hela truppen på ett vandrarhem i Göteborgstrakten där spelarna slaggade i våningssängar i logementliknande sovsalar.
Som regerande svenska mästare blev det den här säsongen ett kollektivt boende hemma hos spelaren Jens Dantorps föräldrar i Malmö. Där övernattade laget på madrasser och tältsängar mellan varven på Masters Course och Donald Steel Course.
– Just det att laget bor tillsammans har en väldigt stor betydelse eftersom vi kommer närmare varandra. Ledarna och våra caddies bodde inte där men kom dit på kvällarna, spelade kort och umgicks. Jens mamma och pappa var otroligt hjälpsamma och de blev en del av vårt team. Gemenskapen vinner vi väldigt mycket på, vi har otroligt kul tillsammans, säger en av guldmedaljörerna Fredrik Christensen.
Om klubben skulle erbjuda er att bo i egna sviter på lyxhotell nästa år — skulle ni tacka ja då?
– Nej, faktiskt inte. Vår budget är inte speciellt stor men det köper vi spelare rakt av. Vi är inte i klubben för att det finns mycket pengar, vi är här för gemenskapen. Vi lägger pengar på det som vi tycker är viktigt och det som gynnar gemenskapen. På Barsebäck i somras var det ett 70-tal medlemmar som följde oss ute på banan och de gjorde high five med oss efter birdies. Efter årets guld kom några av klubbens kritgubbar (herrseniorernas onsdagsgolfare, red. anm.) fram med ett kuvert med pengar som de hade samlat ihop. Vi fick 5 000 kronor och laget kunde gå ner till Lilla Torg och käka en segermiddag.
25-årige Fredrik Christensen har precis kommit hem från det inledande European Tour-kvalet i London men eftersom han misslyckades där så väntar snart ännu en vinter som tränare för Golf Plaisir i Egypten.
– Nästa sommar siktar vi på att vinna ett tredje raka SM-guld. Att ha gått så snabbt från division III till Elitserien är en häftig resa. Fredrik Henge har varit med länge och han är och har varit den stora inspirationskällan för oss alla. Han är en stark bidragande orsak till framgångarna, säger Fredrik Christensen.
Två andra viktiga nyckelspelare finns utanför fairway — Benny Jönsson, som är ansvarig för elitlaget, och Junior- & Elitkommitténs ordförande Mikael Nilsson.
Mikael berättar om hur Kvarnby gjort resan från golfklubb till idrottsförening och hur framgångskonceptet bygger på normer som uppträdande, värderingar och att alla ska ha skoj tillsammans. Det är så Kvarnby har skapat sitt l-a-g. De spelare som har ställts utanför truppen har inte deppat och förstört stämningen utan har i stället tagit lagkamratens bag och gått caddie. Ledarna har också varit tuffa med att se till att värderingsreglerna efterlevs, är det någon som kastar klubban så får de en tillsägelse och det har till och med hänt att juniorspelare som misskött sig har stängts av.
Närheten till anläggningen är en annan fördel, det är lätt för staben att samla gänget eftersom spelarna kan cykla till banan eller hoppa på femmans buss från stan.
Vad har då de dubbla gulden egentligen betytt för Kvarnby GK?
Klubbens ordförande Jan Kronkvist sitter i konferensrummet på andra våningen i klubbhuset. Han tar en tugga av sin kanelbulle, sköljer ner godbiten med en klunk kaffe, tuggar färdigt och säger sedan:
– Det är ju inte så att vi plötsligt efter de här idrottsliga framgångarna får högre omsättning, det är inte som om MFF vinner fotbollsallsvenskan och sponsorerna flockas hit. Trots att vi hänvisar till att vi är svenska mästare så är det i dag lika svårt för oss att hitta nya sponsorer. Vi kan inte heller höja greenfeen på 350 kronor bara för att vi vunnit SM-guld men för självkänslan, det positiva välbefinnandet bland klubbens medlemmar som har arbetat för det här, så är det förstås rätt häftigt att åka runt med en guld-dekal på bilen.
En trappa ner i den vita skånelängan sitter klubbchefen Johan Carnemalm på sitt kontor och tar fram den där pärmen som han visade för Jonas Edlund och Madeleine Ponné under anställningsintervjun för åtta år sedan.
– Inställningen från klubben har hela tiden varit att det inte blir mer pengar till den sportsliga satsningen men Jonas och Madde har verkligen byggt upp en kvalitativt bra verksamhet som lockar till sig andra duktiga spelare. Det är inte pengar som gör att det kommer hit spelare utifrån utan de lockas av att verksamheten är bra.
Vad är budgeten?
– Summan har faktiskt minskat de senaste åren och numera har Junior- & Elitkommittén totalt sett 200 000 kronor. Hälften går till spelarnas individuella tävlande, där den som spelar på Skandia Tour och placerar sig på övre halvan får startavgiften betald. Sedan är det ett antal spelare som får en liten peng att röra sig med, men det är inget man kan leva på. Alla får dock exakt lika mycket. 25 000 kronor är avsatta för lag-SM, men nu är det ju prispengar i Elitserien, och i klubben har vi skojat lite med Junior- & Elitkommittén om att det inte blir några pengar alls inför nästa SM eftersom de ändå vinner guld och får 35 000 kronor….
Hur många samtal har du fått från andra klubbar som har ringt och undrar vad ni har gjort för att lyckas?
– Inte ett enda.