Amatörer mot proffs

Pendelrörelsen är stadig och distinkt. Det matta, vita putterhuvudet träffar bollen något på uppväg och sätter jämn, ren rull på bollen. Sju meter senare trillar den också ner i en av hålkopparna på Vallda Golf & Country Clubs övningsgreen.

Inte särskilt förvånande tycker ni säkert, när vi berättar att den som håller i puttern är Mikaela Parmlid. Ett mångårigt proffs, numera på damernas europatour, som livnär sig genom att bland annat sänka puttar.

Men hur står sig två genomsnittliga amatörgolfare, med handicap 11 respektive 24, samt en av världens främsta bangolfare (eller minigolf, som Lars Brown själv säger) mot en rutinerad tävlingsspelare på greenen?

Det ville vi få svar på.

Förutsättningarna kunde knappast vara bättre. Dryga tjugo behagliga svenska sommargrader i luften, en solig, molnsmyckad himmel och framförallt en nyvältad, välundulerad rödsvingelgreen som rullar elva ärliga fot på stimpmätaren.

Såväl Nina Skarland, med handicap 11, som 24-handicapparen Ola Wiklander tror på Mikaela inför utmaningens första delmoment, en 18-håls puttrond med puttar av varierande karaktär – mellan 2 och 25 meter långa, med och mot lutningen, samt med fall åt både höger, vänster och ibland båda två.

Faktiskt håller även Lars, som inte gör annat än att slå puttar när han tävlar, Mikaela som favorit.

– Hade jag fått spela sist på varje hål så hade jag nog varit med, men det jag märker på golfbanan är att jag har svårt att läsa green, att bedöma lutningarna och ställa in siktet rätt, säger Lars som började spela golf i fjol och har handicap 36.

Ola konstaterar strax innan utmanarna sätter igång att han som ”superamatör i gänget väl borde ha 45 puttar på de här 18 hålen”. Men när Mikaela rullar i den sjumetersputt vi nyss beskrev är hon bara delad etta, med just Ola som också avverkat de första nio hålen på par, om vi låter ”par” vara två puttar per hål. Nina är ett över och Lars ligger sist på tre över par.

Men när de övriga tre deltagarna halvvägs igenom ronden får höra Lars rekord i antal spikar (enputtar) i rad på minigolfbanan – 67 stycken – är de snabba med att inte räkna bort honom.

Den snabba iakttagelsen är att det finns många sätt att putta en golfboll och att Ola och Mikaela befinner sig i två olika ändar av skalan.

Olas rutin inför puttarna är snabb, nästan nonchalant. Inga provputtar utan raskt ställer han sig bara bredvid bollen och låter direkt händer, armar och axlar svinga puttern. Även Nina är snabbt på det och båda motiverar det med att de vill undvika att ”börja tänka för mycket”.

MIKAELAS RUTIN ÄR noggrann, konsekvent och har sett likadan ut i många år. Förutom att läsa putten ställer hon sig bredvid den tänkta puttlinjen och tar några sidosteg.

– När jag går längs linjen känner jag med fötterna hur det lutar och jag litar mer på det än vad jag ser med mina ögon. Man behöver inte gå längs hela puttlinjen utan det viktiga är att känna av var det faller som mest, säger Mikaela.

Lars pendlar sin putter med ett mjukt, kontrollerat och följsamt stroke som avslutas med händer och klubba nära midjehöjd.

– Även inom minigolf finns det en mängd olika stilar. Det som är mest populärt är att ha vänsterhanden under höger. Det gör nästan alla i världseliten, säger Lars.
Även Mikaela puttar cross-handed, som det kallas, sen två veckor tillbaka. Samma vecka som hon bytte grepp vann hon på Nordea Tour och veckan därpå slutade hon delad fyra på Ladies European Tour.

Det nya greppet till trots är besvikelsen och förvåningen uppenbar när nedförsputten från två meter viker av åt vänster och stryker hålkanten på vägen förbi. Mikaelas tvåputt innebär att hon inför det sista hålet är ett slag bakom Nina, som rullat i två mäktiga enputtar från 8 och 18 meter på sista nio.

Nina avslutar också sin rond i solid stil med en bekväm tvåputt från åtta meter och när Mikaela inte lyckas sänka sitt försök står det klart att hon besegrat förhandsfavoriten.

I SAMMANSTÄLLNINGEN slutar Nina på par, Mikaela +1, Lars +4 och Ola +6.

– Jag tycker att jag är en bra puttare och hade höga förväntningar, säger Nina.

Mikaela är imponerad av amatörernas insatser.

– Vi spelar ju många pro-am-tävlingar och det är sällan jag ser amatörer vara så här bra puttare. De brukar ofta vara helt okej från tee till green, men ha riktigt svårt med puttningen, säger hon.

Andra delen av utmaningen består av det så kallade VISA-kortstestet. Här ska 36 puttar slås till tre halvmeterdjupa zoner 2, 4 och 6 meter bort. Sextio centimeter framför bollen sitter dessutom en port med två peggar, som är lika bred som kortsidan på ett betalkort. Tanken är att testa spelarens förmåga att dels starta bollen rakt och samtidigt fokusera på längdkontrollen, vilket enligt puttningsexpertis är något som märker ut duktiga puttare från sämre.

Som förutspått syns också större utslag av skickligheten på resultaten i detta test. Mikaela är vassast med 71 poäng, tätt följd av Lars på 69 medan Nina och Ola har 46 respektive 37 poäng.

– Att få den igenom porten var inte särskilt svårt. Vi brukar använda ett märke att sikta på ungefär 60 centimeter från bollen som man kan se utan att röra huvudet, säger Lars som inte hade någon putt som inte tog sig igenom pegporten.

Ola och Nina upplever däremot övningen som ganska tuff och har tillsammans 19 puttar som fastnar i den smala porten.

– Det tog lite tid att sluta fokusera på att bara få bollen igenom porten. Den känns som ett nålsöga och man tappar känslan för farten, säger Nina och får medhåll av Ola.

Att det inte går att dra allt för stora växlar av resultaten i en 18 håls-puttrond säger ju sig självt och baserat på ett större antal hål så bör rimligen Parmlid slå amatörerna ganska lätt. Men hur mycket säger egentligen VISA-kortstestet om olika spelares kapacitet?

– Det kan vara rätt mycket tillfälligheter som spelar in över 18 hål, medan du i ett VISA-kortstest ganska snabbt ser skillnader mellan olika spelare. Testet ställer höga krav eftersom du måste ha bra bollstart och samtidigt fokusera på speeden, säger Jon Karlsen, doktor i puttning.

Mikaela, som inte gjort övningen tidigare, intygar också att den inte tillhör de lättare.

– Den är tuff, men fantastiskt bra. Att kunna starta bollen på linjen och slå den med bra fart är ju avgörande för att putta bra. Att slå en putt rent är inte lätt. Många tror nog att puttning är den lättaste delen i golf, men det är nog faktiskt svårast, säger Mikaela.

Att prestationerna i testet ger en aning om hur bra din puttning står sig bekräftas av att det hittills kända rekordresultatet i övningen innehas av Peter Hanson med 117 poäng.

Hur bra är din puttning?