Året är snart över.
Massor av nya golfklubbor och andra golfrelaterade prylar har sett dagens ljus, vissa har sålt mängder, andra har passerat obemärkt förbi, det är så det brukar vara och om konsumenten alltid har rätt så är det väl inget konstigt med det.
Men samtidigt brinner jag alltid för dessa små kämpar med ringa resurser som kämpar på med en evig bris i ansiktet utan att ge upp.
Vad märket nu än heter så har de alla lärt sig samma sak; hur ofattbart svårt det är att slå sig in på den svenska slutna golfmarkanden. Det är klart att det å andra sidan finns de som skulle kunna men inte vill, Sverige är en liten marknad globalt sett.
Svenska konsumenter vill, med få undantag, ha det redan kända, det som andra har, bekräfta sig genom att skaffa de prylar som motsvarar den bild de har av sig själva.
Jag är ofta likadan.
Men så ibland köper jag något udda märke och inser hur kul det är.
Då och då sätter jag mig ner i min favoritfåtölj hemmavid och funderar över det här med golfutrustning, dels för att det i viss mån är mitt jobb, dels eftersom det är mitt största intresse vid sidan av familjen.
I år har jag skrivit ner frågor som dykt upp och ni ska nu få den tvivelaktiga äran att ta del av några av anteckningarna.
21:e juli 2012:
Blir jag verkligen bättre av att köpa nya klubbor?
– Nej, men jag mår lite bättre ett tag och det blir lite kuligare att spela.
Varför blir jag inte bättre av att köpa nya klubbor?
– Därför att jag är van vid mina gamla och därför att klubborna inte utvecklats särskilt mycket de senaste åren rent prestandamässigt. Däremot blir klubborna vackrare igen (generalisering) och det är bra. Man kan faktiskt köpa klubbor för utseendet också.
Skulle jag bli bättre på att spela genom att anlita psykolog eller liknande och börja arbeta med mitt sätt att tänka på banan?
– Hypotetisk fråga såklart och det beror väl på vilken person man arbetar med. Men känslan är att jag skulle tjäna fler slag på att få Fanny Sunesson på bagen några varv än på att köpa (ännu) en ny putter.
Jag får ofta mejl av arten ”Hej Martin. Jag ska köpa en ny driver, vad tycker du att jag ska köpa? Funderar på en Taylormade R11. Hälsningar, Kurt.”
Jag kliar mig i huvudet, formulerar tre svar som jag raderar och skriver sedan: ”Hej Kurt. Taylormade R11 är en jättebra klubba som jag definitivt tycker att du ska testa. Mitt råd är alltid att prova så många olika klubbor som möjligt och bry dig inte så mycket om vad försäljaren säger eller vad som står på klubbhuvudet. Lita på din egen känsla i första hand.”
Ungefär.
Ett av de största problemen när man ska köpa klubbor idag är dels tid, man vill ha grejorna direkt. Det är obra, klubbor behöver testas och med åren lär man sig känna in vad som fungerar.
Jag har säkert 15 olika drivers hemma som jag har känt på de första två, tre slagen att de funkar. Men om man tittar lite på vad som är gemensamt för dem – jag gjorde det tidigare i år – så blir det faktiskt en aning bekymmersamt.
Enligt Trackman så ska jag ha ett skaft som rent svinghastighetsteoretiskt är X-stiff.
Men att hitta rätt driverskaft handlar inte bara om hastigheten i träffen, det handlar om när och var i svingen hastigheten laddas och viket tempo man har. Nästan alla mina bästa skaft är S men med vridstyvhet i det högre spannet för S-skaft. Alltså mindre vridstyvt, högre antal grader.
Det har jag fått lära mig själv, det har ingen custom-fitter, jo, en förresten, kunnat se eller tyda av alla mina sessioner i olika launch-monitors runt om i Sverige.
De som säljer klubbor kan helt enkelt inte använda utrustningen tillräckligt bra. De säljer på längd för det är ganska enkelt att hitta några meter extra.
Vad vill jag då ha sagt med detta?
Jo, att det absolut viktigaste är att lära känna sin egen sving och att lita på sig själv mer än den du köper klubbor av.
Ta gärna emot tips.
Lyssna på din pro.
Gå till en custom-fitter.
Men Lita på dig själv.
Och gilla utseendet på klubborna.
Det är de absolut bästa utrustningstips jag kan ge.
Okej, eftersom det här är en personlig årskrönika så ska jag också bjuda på en lika personlig lista, såklart.
Here goes och hoppas att ingen blir ledsen därute.
Bästa driver 2012: Adams Fast 12 LS
Runner up: Ping Anser
Bästa järnset 2012: Titleist 712 MB
Runner up: Wilson FG62
Bästa hybrid 2012: Ping Anser
Runner up: Adams Idea Super Hybrid
Bästa wedge 2012: Nike VR Pro
Runner up: Titleist Vokey SM4
Bästa putter 2012: STX Pro Fit 5
Runner up: Scotty Cameron Select GoLo
Bästa boll 2012: Callaway HEX Black Tour
Runner up: Bridgestone B330 Tour S
I den här typen av texter ska man också sia lite grann om framtiden om man vågar och modet har jag aldrig haft problem med.
Har jag fel, vilket däremot är sannolikt, så får jag käka upp det senare, pas de problème.
Jag TROR att 2013 kommer att bli året då Rory McIlroy ger Nike en välbehövlig pånyttfödelse. Jag VET att Nikes nya driver kommer att leverera, jag TROR att Cobra kommer att fortsätta att vara den snygga, uppkäftiga lillebrorsan som alla innerst inne gillar och jag VET att jag kommer att föredra Ping G25 trots att den inte går att ställa i 28 olika lägen.
That´s it folks.
Over and out.
And Love.
