27 svenska Europatourbanor

Regnet lättar något och jag kan skönja den långsmala greenen cirka 260 meter från tee. För drygt 13 år sedan siktade Laura Davies på samma punkt. Hon stod visserligen på en annan tee betydligt mer till höger om den nuvarande, och kunde då känna en lätt motvind i ansiktet.

Med en komfortabel ledning i ryggen tvekade Davies inte en sekund att försöka driva Sjögärdes avslutningshål. Hon lyckades inte peta upp den på green men avslutningsronden på 70 slag räckte ändå till en överlägsen segermarginal på sex slag mot tvåan Raquel Carriedo.

– Jag ville ge publiken en bra avslutning, men jag slog den inte perfekt, förklarade Laura Davies den aggressiva spelstrategin på hål 18 efteråt.

Detta var hennes första av tre titlar som hon hittills har tagit på svensk mark.

Varken Laura Davies eller någon av de europeiska tourerna har kommit tillbaka till Sjögärde sedan den där veckan i juli 1998.

Även om banan i princip är folktom vid mitt besök och vädret riktigt dystert går det ändå att föreställa sig hur publiken samlades i slänterna och på läktarna framför det upphöjda klubbhusområdet. Det främsta minnestecknet från Chrysler Open är en inramad signerad affisch samt ytterligare en tavla med spelarautografer som pryder väggen i byggnaden där shop, restaurang och reception samsas. 

– Då var det en väldigt stor händelse, men det har gått många år sedan tävlingen. Idag betyder det inte mycket mer än kuriosa för oss. Det finns andra klubbar i närheten som Forsgården, som har haft två tävlingar på herrtouren och kan leva mycket mer på det, säger Per Kjörling, ordförande i Sjögärde GK.

Sjögärde är en av 27 svenska banor som genom åren stått värd för en herr- eller damtävling på högsta Europanivå. Det skriker visserligen inte renodlad mästerskapsbana om Sjögärdes välkomnande parkdesign som Pierre Fulke anlitats för att se över. Det finns upphöjda greener med småknepiga unduleringar som avdelats i nivåer, men inga övergrymma flaggplaceringar med tighta avrinningsytor. Motionsgolfaren kommer att gilla de generöst upphöjda utslagen som exempelvis på ettans tee, medan banans par 5-hål lockar till att tjäna ett och annat slag för den med lite drag i prylarna.

I den primära rollen som medlemsbana väcker inte Sjögärde några direkta frågetecken. Men skulle den och andra svenska banor runt medelskiktet räcka till som tourbana utan att ett gäng nya tees uppfördes i ett annat postnummerområde?

Mikael Eriksson, tournament director på European Tour, tycker inte att man enbart ska stirra sig blind på längden när man granskar en banas potential för tourtävlingar.

– Jag tycker att längd kan överskattas ibland när man ser till banan. Många gamla banor som inte har den längd som banorna byggs med idag står sig ändå bra om man preparerar dem på rätt sätt. Och har du hårda fasta greener behövs inte mycket ruff. Det ena ger det andra. Det viktigaste är att få fasta greener så att bollen rullar bra. Inte att den rullar snabbt, utan att det rullar bra.

Idag har Sverige en tourtävling på högsta Europanivå. Nordea Masters har spelats på Bro Hof Slott GC utanför Stockholm under de två senaste åren, och kommer att vara permanentad där till något annat sägs. Det är ett typexempel på en anläggning som optimerats för möjliga tourevenemang av kaliber ändå upp till Ryder Cup. Det är greenområden med många möjliga flaggplaceringar, odlad ruff och åtskilliga ton med finkornig sand under spelytorna. Men på en modern arena för tourgolf är ytorna utanför banan minst lika viktiga.

– Den stora utmaningen är att få träningsförhållanden som räcker till idag. Det är många anläggningar som byggdes förr i tiden där många av träningsmöjligheterna, som rangen, inte håller för spelarnas längd. Idag tränar spelarna så mycket mer och slår så mycket längre. Där ser jag den stora utmaningen, att hitta träningsområden som räcker till. Det är också så mycket mer folk som kommer ut på en tourtävling, med tv-bussar och servicebussar från klubbleverantörer. Och infrastrukturen runt en klubb kan vara svår att ändra om den inte räcker till, säger Mikael Eriksson.

Framöver är det möjligtvis Vasatorp som står närmast på tur för ett återinträde på Europatouren – men denna gång på den högt rankade TC-banan. Detta under förutsättning att den tidigare utannonserade svenska damtävlingen blir av till 2013.

Bortser man från de ekonomiska resurser som krävs tror Mikael Eriksson att det är fler svenska banor som klarar av att stå värd för tourtävlingar på högsta Europanivå jämfört med 15 år tillbaka i tiden.

– Helheten har blivit mycket bättre. Klubbarna har blivit mer medvetna om vad som behöver göras. Greenerna har blivit hårdare och man drar in fairways. Man kan säga att kunskapen har ökat när det gäller att få banorna i bättre kondition.

Jag rör mig mot parkeringen och hälsar på medlemmar som ska spela några sena eftermiddagshål på Sjögärde. De och gästande medelgolfare är klubbens främsta målgrupp. Mycket pekar på att värdskapet för Chrysler Open 1998 kommer att etablera sig i Sjögärdes historiebeskrivning som en minnesvärd engångsföreteelse.

– Vi är främst en familjebana som verkar enligt devisen ”kom och trivs på alla vis”. En trehandicappare som vill spela en riktigt utmanande mästerskapsbana kanske inte besöker oss i första hand. Men skulle det bli något längre fram är det nog främst en damtävling som skulle kunna rymmas här, säger Per Kjörling.