Under de senaste åren är vi många PGA-tränare som har reagerat på att framför allt yngre golfare ibland har förbluffande låga handicap i förhållande till den spelstandard vi ser ute på banan. Jag tror sällan att det handlar om medvetet fusk. En betydligt vanligare förklaring är att man aldrig riktigt har fått lära sig vad som krävs för att spela en korrekt handicaprond.

En putt skänks här, en boll droppas där man hittar den i pliktområdet och en ospelbar boll flyttas till ett bättre läge efter ett pliktslag. Varje situation känns kanske obetydlig, men över många ronder kan det bli många slag. Här har även vi PGA-tränare och golfklubbar ett ansvar. Vi är bra på att lära juniorer att slå längre, träna med TrackMan och utveckla svingen – men vi måste vara lika bra på att lära dem hur golf faktiskt spelas. En handicap ska inte vara den lägsta siffra du lyckats skapa. Den ska spegla din spelstandard.

1. Du kan inte få en putt

”Den där får du!” Trevligt av din spelkompis, men spelar du en individuell handicaprond där hålet ska slutföras är det bara att tacka och håla ut. En 20-centimetersputt känns kanske självklar, men vi har alla sett korta puttar missas. I matchspel kan en motståndare skänka nästa slag, men det betyder inte att samma sak gäller när du spelar för att registrera en score. Ska hålet spelas färdigt – håla ut.

2. Bestäm vem som är din markör

”Jag gick nio hål själv igår och spelade jättebra. Kan jag registrera rundan?” Nej. En handicapscore måste kunna intygas och spelar du helt ensam utan markör kan ronden inte registreras som handicaprond. Gör det enkelt och bestäm redan före första tee vem som är din markör. Personen behöver inte agera domare, men ska kunna intyga din score.

3. Spela en boll som du tydligt kan identifiera

Gör det till en självklar rutin att alltid veta exakt vilken boll du spelar. Sätt en egen tydlig markering på bollen och berätta gärna för dina medspelare vilken boll du spelar innan du slår ut. ”Titleist 2” räcker kanske tills någon annan i bollen också spelar en Titleist 2.

Det här är inte bara ordning och reda. Du som spelare ansvarar för att kunna identifiera din boll. Kan du inte med säkerhet avgöra att den upphittade bollen är din kan det få konsekvenser enligt reglerna. Och slår du fel boll kan det dessutom innebära plikt. En penna och några sekunder innan rundan är därför en väldigt billig försäkring. Markera bollen så att du alltid kan säga: Det där är min boll.

4. Droppa inte där bollen ligger i pliktområdet

Det här är ett vanligt misstag. Bollen går in i ett rött pliktområde och när du kommer fram hittar du den tio meter in bland träd eller buskar. ”Den ligger här, så jag droppar här.” Men när du tar lättnad är det var bollen senast skar pliktområdets gräns som är avgörande. Väljer du lateral lättnad från ett rött pliktområde används den punkten som referenspunkt, inte platsen där bollen slutligen ligger. Skillnaden kan vara flera meter och ibland avgöra om nästa slag är enkelt eller riktigt svårt.

5. Ett pliktslag ger dig inte ett bra läge

Bollen ligger ospelbar bakom ett träd och du tar ett pliktslag. Det innebär inte att du får gå åt sidan tills du hittar fri sikt mot green. Vid ospelbar boll har du bestämda alternativ, bland annat slag och distans, bakåt-på-linjen eller lateral lättnad inom två klubblängder. Ibland betyder det att du tar ett pliktslag och fortfarande har ett besvärligt läge. Pliktslaget är ingen biljett till närmaste bra gräsplätt.

6. ”Ungefär här” räcker inte

Pliktområde, ospelbar boll, mark under arbete, ett oflyttbart tillverkat föremål eller en inbäddad boll – det finns många situationer där du kan få eller ta lättnad, men reglerna ser olika ut. Därför fungerar inte standardlösningen ”jag droppar ungefär här”. Är du osäker, slå upp regeln. I dag finns reglerna i telefonen och ofta tar det mindre än en minut att göra rätt.

7. Kolla de lokala reglerna

Golfreglerna gäller överallt, men banan kan ha lokala regler som påverkar spelet. Det kan handla om mark under arbete, lättnadsområden eller hur olika delar av banan är definierade. Kontrollera därför de lokala reglerna innan du spelar, särskilt när du besöker en ny bana. ”Så här brukar vi göra hemma” är ingen särskilt bra regelbok.

8. Din handicap ska vara rätt – inte så låg som möjligt

Det här är den viktigaste punkten. Handicap är inte en tävling om att få den lägsta möjliga siffran bredvid sitt namn. Den ska vara ett mått på din spelstandard. En handicap på 3,7 är inte bättre än 7,8 om spelarens verkliga nivå är 7,8.

Kanske behöver vi därför ändra hur vi pratar med framför allt unga golfare. Efter rundan frågar vi gärna: ”Sänkte du dig?”. Jag skulle hellre vilja att vi frågar: ”Spelade du en korrekt rond och gjorde ditt bästa?” För en för låg handicap blir snabbt tydlig när spelaren börjar tävla mer. Då ska puttarna hålas ut, dropparna tas korrekt och alla slag räknas.

Vi PGA-tränare ska fortsätta lära juniorer att slå längre drives, bättre järnslag och fler bra puttar. Men vi måste också lära dem vad en markör är, hur man identifierar sin boll, var man får droppa, hur man hanterar en ospelbar boll och vilka regler som gäller. Gör vi det från början får vi inte bara bättre golfare – vi får golfare som kan vara stolta över sin handicap.

Först när din handicap sjunker för att din golf blivit bättre har du verkligen sänkt din handicap.