Tiger Woods gillar att träna tidigt på dagen, men på måndagsmorgonen satte funktionärerna p för världsettans gryningsrond. Inget träningsspel före klockan sju. Inte ens om man heter Tiger Woods. Han rycker på axlarna.
– Det är helt okej med mig. De sa att de alltid klipper banan med start på ettan och framåt, och därför får man inte spela tidigare. Det har jag respekt för, säger han.
Det är tisdag, majorvecka, Tiger Woods håller presskonferens. Det syrefattiga rummet är fyllt med golfjournalister och en och annan nyfiken funktionär. Tiger är i tid, och ser lite halvpurken ut där han tillbakalutat väntar på att journalistkåren ska ta plats. Men om minen var purken från början ändras den till ett brett leende så snart det blir prat om vad som står för dörren.
– Jag älskar den här tävlingen. Det är ett fantastiskt mästerskap och spelas på en av de absolut bästa banorna, säger Woods och ler ännu bredare.
Kamerorna klickar. Woods kliar sig på näsan. Kamerorna smattrar. Världsettans minsta rörelse bevakas sekund för sekund. Det är ingen tvekan om att Woods, liksom tidigare, är en av de mest intressanta spelarna. Det är trängsel i rummet, frågorna kommer i en strid ström, förhandstipsen listar världsettan bland de mest troliga kandidaterna att ta hem spelet.
Det är som att det samlade pressuppbådet känner på sig att det är just i år som han skriver in sig i British Open-rullorna igen. Det var 2006 det skedde senast, då Woods spelade hem segern på Royal Liverpool. Det har dessutom gått fem år utan att han spelat hem en majorseger. Så det är väl dags nu. Samtidigt som han är fylld av både självförtroende och lust att spela vet han efter alla år hur det fungerar och hur svårt det är.
– Jag har varit med i toppen på majors under senare åren, men inte lyckats ända fram. Det beror bara på ett dåligt slag här och där. Inga stora saker. Det kan komma på torsdagen, det kan komma på söndagen. Men det är så det är. Man måste se till att vara med där uppe, då händer det.
Dessutom anser han att startfältet är riktigt tajt i år, det är många om budet att ta hem segern, även om det krävs en riktig bolltrollare för att ta hem segern här. Det har visat sig tidigare.
– På den här banan krävs att du kan forma slagen. Du ska kunna skruva den åt både höger och vänster och när man tittar på listan över tidigare segrare här så är det Hall of Fame-spelare, och det visar ju hur bra man måste vara för att vinna på den här banan.
Att Woods är en lirare är det ingen som tvivlar på, och efter lite vila för att läka en krånglande armbåge är han riktigt spelsugen. Han har inte spelat en tävling sedan US Open i juni, där han slutade på en 32:a plats.
– Jag älskar det här mästerskapet, säger han igen. Det är helt fantastiskt att få spela den här typen av golf och jag förälskade mig i linksgolf för 17 år sen när jag spelade det för första gången.
Även om han bara spelat nio hål per dag här, så har han studerat greenerna och vet precis vad som krävs och hur banan ska spelas. Möjligen kunde han önska sig lite andra vindar för att få prova på spelet ur den synvinkeln, men annars är han mest fokuserad på att känna sig utvilad och laddad när det väl gäller.
