Det går inte att ta miste på entusiasmen hos Leif och Jörgen Kindstedt. Sedan far och son-laget inledde sin karriär i golfens RM har de missat blott en upplaga av tävlingen. Året var 1988 då Jörgen istället såg en viss Seve Ballesteros ta hem titeln i British Open på Royal Lytham & St Annes.
– Det var en god anledning att missa tävlingen, medger sonen Leif.
Nu är de på plats i Idre för att på Idrefjällens GK göra sin 30:e start i tävlingen som tagit de båda från Eslöv i söder till Haparanda i norr.
– Vi har också hunnit med en hel del banor däremellan, säger Leif. Men de bästa banorna vi har spelat har varit Halmstads norra, Barsebäck och Ullna. Haparanda kvalar också in där tack vare att den var så exotiskt att spela med midnattssolen och att spela golf både i Finland och i Sverige på samma bana.
Vad är det som lockar så med RM?
– Det är helt enkelt att det är jäkligt kul, säger Leif. Jag var 22 år gammal när jag hade tillräckligt bra handicap för att följa med och sedan dess har vi alltid blivit ett gäng som åkt runt och spelat tävlingen. Det är ju en riktig folkfest, nu känner vi också en hel del folk och det blir gärna en massa snack med de man hänger ihop med. Man åker iväg och har det trevligt tillsammans och rätt vad det är så har man gjort det ganska många gånger.
Vad siktar ni på för resultat i veckans tävling?
– Vi vill bara spela så bra vi kan, sen blir det ju förstås kanske inte alltid så. Placeringar är ingenting som vi tänker på, även om det är en bonus om vi skulle spela bra. Men farsan är 79 år nu och jag är 52 så vi borde inte ha något med topplaceringarna att göra. Men det gör det nästan bara ännu viktigare att komma iväg och spela, på engelska säger man ju ”Play Golf” – ”Lek Golf”.
