Tidigare artikel
Klockan åtta på söndagsmorgonen bar det av. Barsebäcksproffsen Björn Åkesson och Henrik Hilford stakade i väg på sitt livs första Vasalopp, några startgrupper bakom tränare Christian ”Kricken” Härdin – mannen som sett till att de över huvud taget hamnat på detta ställe.
Mest rullskidor
Som Svensk Golf tidigare berättat var det lite si och så med skidförberedelserna för de två golfarna, framförallt Björn Åkesson. Bortsett från några mil i spåren vid en resa i Österrike så har det mest blivit rullskidor för skåningen.
– Jag lärde mig hur man diagonalar på lördagen, så det hade jag inte gjort innan, säger han på måndagsmorgonen, i bilen på väg hem till Skåne.
Ont i ljumskarna
Det blev inte mer än 3,5 mil för Åkesson i debutvasan. Han kände redan efter några mil att det gjorde fruktansvärt ont i ljumskar och lår, just på grund av att han diagonalåkte så mycket. Musklerna tog slut.
– Jag kunde inte staka så mycket under loppet, och jag hade ju knappt diagonalat innan, så när jag kom till den långa uppförsbacken, före Risberg, hade jag så ont i ljumskarna och på övre delen av låren, när jag kom fram så stannade jag och stretchade och tänkte att jag tar det lugnt ett tag.
– Jag testade ett tag till men i första uppförsbacken gjorde det riktigt ont igen, och då var det ju över fem mil kvar, så då bestämde jag mig för att hoppa av, säger Björn.
Gjorde som han hade tänkt
Det var helt i linje med hans strategi inför loppet: gör det för ont, bryt! Han ville inte riskera någonting med Vasan, det är ju ändå golfen som är hans huvudsyssla. Dagen efter är han ändå nöjd med att han försökte, och kämpade på trots smärtan.
– Nu har jag lärt mig det: Man måste kunna diagonala för att åka Vasaloppet, säger han.
”Fruktansvärt långt”
Kamraten Henrik Hilford lyckades dock fullfölja debuten. Efter nio timmar och 29 minuter i spåret skar han mållinjen i Mora, trött men nöjd. Dagen efter är han stel, har ont i axlarna och mellan skulderbladen. Dessutom gör det ont i höger knä, men det beror nog på att han inte är hundra på längdtekniken, tror han.
– Nio mil är fruktansvärt långt, säger han med eftertryck. Jag har en helt annan respekt för den sträckan idag än jag hade innan. Man åker och åker, men det tar aldrig slut!
Han tycker ändå att det var en fantastisk upplevelse och härlig stämning. På frågan om de tänker köra igen svarar båda att de inte är värst sugna på det. Henrik lägger dock till att svaret kan bli annorlunda om frågan kommer i november.
Hur gör Vasaloppet dig till en bättre golfare?
– Det bevisar att jag klarar av en tuff prövning. Man hinner lära känna sig själv ganska bra under tiden man kör och man får veta vad som händer med en under motgångarna. Men träningen inför och motivationen inför loppet, det var kul, säger Henrik.
– Så jag blir väl kanske inte en bättre golfare, men jag lärde mig mycket om mig själv.
För tränaren ”Kricken” blev till sist en sluttid på 8.59.51.
