Vid lunch kliver Tiger Woods in i intervjurummet på exakt utsatt tid. Han tar plats på podiet, dricker en klunk vatten och kopplar på ett neutralt ansiktsuttryck.
Inombords vet han precis vad som väntar. Det är ännu en major, och ännu ett tillfälle där media vill reda ut några frågetecken kring hans egen jakt på Jack Nicklaus rekord.
Att Tiger är den ende spelaren som hittills bärgat tre segrar på PGA Tour i år spelar mindre roll. Det är dock ett ok som han själv trätt över sina axlar, då det uttalade målet i karriären varit att ta hem flest majors i historien.
Drygt fyra år har passerat sedan det senaste segertalet i herrgolfens allra tyngsta sammanhang. Efter 2008 års nu legendariska US Open på Torrey Pines har skador, privata problem och ett något instabilt spel kommit i vägen för titlarna.
– Jämfört med tio år sedan har det blivit tuffare att vinna en major, säger han själv när ämnet kommer på tal. Fälten är mycket djupare nu än var de tidigare varit, och så kommer det att fortsätta vara.
Dessförinnan besvarar han också den uppenbara frågan om han känner en ökad press i jakten på Nicklaus rekord i takt med att tiden rinner iväg.
– Det kommer att ta lång tid. Jack rundade inte av sin jakt förrän han var 46 år. Ser man till detta har jag ytterligare 10 år – och 40 majors är en hel del. Med de träningsprogram vi genomför nu finns det all möjlighet att under en lång tid gå ut på rätt bana och ha en chans. Ni såg vad som hände med Tom Watson i 59 års ålder och Greg Norman på Royal Birkdale -08.
Efter en mindre lyckad insats i The Masters var Tiger inne och tampades i hetluften under US Open och The Open Championship. Han är missnöjd med de faktiska placeringarna, men hittar också positiva saker att ta med sig från dessa två mästerskap.
– Jag är nöjd med hur jag spelade under vissa delar av tävlingarna, och samtidigt besviken över att jag inte vann. Jag har spelat i tre majors i år utan att vinna någon av dem, så det är mitt mål nu.
– På Olympic kunde man landa på fairway och ändå sluta i ruffen – utan en chans att kontrollera bollen under inspelet. Och det är vad som hände på söndagen. Under The Open gick allt som jag planerat. Jag följde min spelplan och var med där uppe. Jag var sex under par för tävlingen och trodde att det skulle räcka med att gå tre under på sista varvet, och gå till nio under som jag trodde skulle räcka för att vinna. Men ett slag som hamnade en meter fel vände upp och ned på hela tävlingen för mig.
Han syftar naturligtvis på trippeln som kom efter att bollen studsat ned i bunkern på hål sex, under söndagens rond. Men detta blev även ännu en tävling där han inte lyckades jaga ikapp en ledande spelare under sista varvet. Samtliga av sina 14 titlar har Tiger vunnit när han själv gått ut i ledning under den avslutande dagen.
– Jag vet inte hur man kan förklara det. Det är något som jag bara inte lyckats göra.
Vad talar då för att det är Tiger Woods som höjer The Wannamaker Trophy på söndag? Tja, att han nu kunnat träna fullt ut under en längre sammanhängande period samt vunnit upprepade segrar på PGA Tour är en bra grund att bygga vidare på.
– När jag kommit till den här tävlingen under de senaste åren har inte spelet varit där det är nu. Jag har vunnit tre gånger och det har hittills varit ett ganska bra år. Jag har också varit där uppe med möjligheter att vinna vid fler tillfällen än dessa. Så det är en stor skillnad. Det är också skönt att jag kan välja att träna efter ronderna om jag vill, vilket inte gick under förra året. Det har förbättrat mitt spel.
