Så tycker golfaren om svenska banor

– Jag hoppas att vi blir fruktansvärt osams under den här timmen, säger Stig Alfbecker och blickar ut över konferensrummet på Hotell Knaust i Sundsvall. Det är första dagen av Svenska Golfförbundets verksamhetsturné och framför honom sitter ett 30-tal personer. Merparten av dem är course managers från norra Sverige.

Stig är där för att presentera nyckeltal från den mest omfattande kundundersökning som någonsin genomförts bland svenska greenfeespelare. Han driver aGolf, en del av undersökningsföretaget aStrategi – som har Länsförsäkringar och KF i kundstocken.

Under 2011 var 71 banor anslutna till mätningen, där drygt 42 000 svar registrerats efter ronder på dessa klubbar. Frågorna avhandlar allt från kvalité på bolltvättar till bemötandet i receptionen och maten i restaurangen – vilket tidigare under dagen redovisats för receptionspersonal och klubbchefer. Men för skaran i konferensrummet, med golfbanan som primärt arbetsområde, är det kopplingen mellan greenfeespelarens upplevda värde för pengarna och banans kvalité som ska synas.

– Det står och faller med banan, konstaterar Alfbecker. Korrelationen mellan nöjdhet och vilja till återbesök är högt kopplad till banans övergripande kvalité.

I undersökningen har kvalitén på spelytor bedömts individuellt. Föga förvånande har greenernas kondition stor inverkan, och för svaren från spelare i de lägre handicapgrupperna är det överlag ytorna från flaggan och 100 meter inåt som påverkar – hur bollen ligger för inspelet och en möjlighet att putta under rättvisa förhållanden.

Enligt Stigs bearbetade data, samt i spelarnas kompletterande kommentarer, är det dock inte stora investeringar i skötsel och ombyggnationer som visat sig ge de största förändringarna i greenfeespelarnas nöjdhet. Det man i många fall främst bör titta på är ruffen.

– Att ändra klippningen av ruffen kan ge oerhörda resultat. Det visar de analyser vi har gjort av Delsjös resultat, och hur dessa följts upp – där attraktiviteten i banan har ökat markant. Man försöker skapa en bana som gästerna vill ha. Och den som ramlar 16 gånger under en cykeltur är inte lika öppen för att ge sig ut och cykla igen under nästa helg. På många klubbar finns det en liten snäv grupp, ofta låghandicappare, som hörs mest. Och deras åsikt stämmer i många fall inte överens med hur den bredare skaran ser på banan.

Bland många av banorna som fått ett högre resultat i undersökningen redovisas ett högre nöjdhetstal i flera av de betygsatta delarna när en större procent av spelarna lyckats gå i närheten av sin handicap.  Detta kan tolkas på många olika sätt, exempelvis som Håkan Blusi, (course manager på Timrå) skjuter in:

– Folk förstår inte att man kan spela golf för att ha kul, och inte för att jaga poäng. Spelar man match mot varandra spelar inte det individuella resultatet lika stor roll.  
      
Stig instämmer i detta och förordar att klubbar kan ha mycket att vinna på att i större utsträckning lyfta fram alternativa spelformer.

Den ranking som sammanställts över de medverkande klubbarna visar att greenfeegästerna anser att de fått högst valuta för sin upplevelse på Bro Hofs Stadium Course. Paradoxalt nog en utmanande bana i det högre prissegmentet – där spelytorna visserligen omges av odlat ruffgräs som bollen sällan försvinner i. Men på tredje plats återfinns den högst placerade niohålsbanan. Och det är Allébanan på Vasatorp.

– Detta visar vikten av att ha en bana som ger hög kvalité till de spelare som man vänder sig till – i detta fall nybörjare och andra spelare som söker just denna typ av bana, säger Stig Alfbecker.

Den blir aldrig någon större konfrontation mellan Stig och den närvarande styrkan. Ingen opponerar sig direkt mot det underliggande budskapet – att öka en banas attraktionskraft för greenfeespelare inte per automatik behöver innebära en större investering i mer krävande greenområden eller andra ombyggnationer.

aGolfs kundundersökning kommer att löpa vidare årsvis bland de banor som väljer att, mot en avgift, ansluta sig – och därmed också får ta del av ett mer fördjupat beslutsunderlag baserat på greenfeegästernas intryck. Tanken är att indexeringen ska utmynna i en omfattande publik konsumentranking av svenska golfbanor där resultaten bryts ned i olika kategorier.

– Den stora förhoppningen är att golfspelare i framtiden till exempel ska kunna gå in och välja bana efter hur bra restaurang klubben har, om detta är vad som är viktigast för dem – och i många fall lär det röra sig om banan. Precis som vi kan välja hotell ska golfaren kunna välja efter kvalité efter olika komponenter, och inte bara gå på rykten.