Så blev Evian den femte majorn

Kanske dök tanken upp när de delade en steak frites eller en jordgubbsfylld crêpes, men oavsett började allt som en tanke, en avlägsen dröm, i huvudet på far och son Antoine och Franck Riboud.

De ville skapa en unik tävling, som på en läcker scen kunde exponera världens allra bästa damgolfare. Mästerskapet förlades i charmiga Évian-les-Bains, en knappt 10 000 människor stor ort, underskönt belägen längs Genevesjöns strand. På en bana, som då gick under namnet Domaine du Royal Club Evian (idag Evian Resort Golf Club), begåvad med härligt hänförande vyer över sjön och mot alptopparna i horisonten.

Att mästerskapet hamnade i just Évian var förstås ingen slump. Antoine Riboud grundade 1966 bolaget Souchon-Neuvesel, vilket efter en fusion i början av 1970-talet blev Groupe Danone (där sonen Franck idag sitter som styrelseordförande och vd) – en internationell livsmedelskoncern, som bland annat äger världsberömda källvattenproducenten Evian.

Ambitionsnivån för mästerskapet var hög och direkt från start fanns löften från Riboud-familjen om att öka prissumman, som redan i premiärupplagan 1994 klev in som den näst högsta på Ladies European Tour.

– Franck såg nog snabbt att det fanns ett intresse. Vi var ju bara 78 som fick vara med i början så det var ett elitfält och det blev en milstolpe under säsongen. Evian ville man verkligen ta sig in i, säger Helen Alfredsson, som vann premiärtävlingen för 19 år sedan, till Svensk Golf.

Helen Alfredsson har bjudit på tre segerjubel i Evian Masters – 1994, 98 och senast 2008 – och är tävlingens meste segrarinna. Den här veckan avslutar hon sin tävlingskarriär i favorittävlingen. Foto: Andrew Redington, Getty Images

Majordrömmen föds
Mästerskapet vann snabbt många popularitetspoäng, listan över segrarinnor fylldes med namn som Laura Davies (1995–96), Catrin Nilsmark (99) och Annika Sörenstam (2000). När Sörenstam vann den första upplagan efter millennieskiftet hade tävlingen även tagit plats på LPGA-tourens schema och har sedan dess varit ett samarrangemang mellan den amerikanska och europeiska damtouren.

Året därpå, 2001, skedde en rockad så att du Maurier Classic (nuvarande Canadian Women’s Open) förlorade sin majorstatus och Women’s British Open istället trädde in som ett av damgolfens fyra majormästerskap.

Ungefär sedan dess har Franck Riboud – som redan innan fadern Antoines bortgång 2002 börjat ta över huvudansvaret för Evian Masters – envist lobbat för att även ”hans” tävling skulle bli en major.

Den femte majorn
Säsongen 2008 avgjordes 34 tävlingar på LPGA Tour, med en prissumma som uppgick till sammanlagt drygt 60 miljoner dollar. De allra mest penningstinna tävlingarna var majorn US Women’s Open och Evian Masters – båda med 3 250 000 dollar i total prissumma.

Men i september 2008 gick amerikanska investmentbanken Lehman Brothers omkull, vilket satte västvärldens finansiella system i gungning och bromsade in världsekonomin rejält. Den efterföljande lågkonjunkturen drabbade världens främsta damgolftour hårt.

På tre år förlorade LPGA elva tävlingar och knappt 20 miljoner dollar i prispengar.

Nu öppnades dörren för Riboud och Evian Masters.

Trots de många förlorade sponsorerna och osäkra ekonomiska klimatet stod Riboud och Evian stadigt, prissumman behölls intakt och tävlingens status fortsatte växa. På samma vis som The Players Championship omnämns som herrgolfens ”femte major” var Evian Masters given som damgolfens femte mest prestigefyllda tävling.

Men Riboud ville ha sin officiella majorstämpel, menade att tävlingen inte kunde behålla sina sponsorer och fortsätta i samma form utan denna – och i den situationen hade LPGA inte råd att säga nej.

I juli 2011 kunde Franck Riboud (mitten) och Jacques Bungert (t h), tävlingsledare för Evian Masters, äntligen skaka hand med Michael Whan, vd för LPGA, och bekräfta tävlings inträde på damgolfens majorscen. Foto: Stuart Franklin, Getty Images

Redan en major – i spelarnas ögon
Från spelarhåll var reaktionerna övervägande positiva.

– Det känns ganska likadant egentligen, vi har ju alla tyckt att Evian har varit en major även tidigare. Så för oss som är inblandade så gör det inte så stor skillnad. Vi är ju mycket mer beroende utav sponsorerna än vad herrtouren är, deras majors går ju nästan runt enbart på tv-rättigheterna, säger Sophie Gustafson till Svensk Golf.

– Jag har alltid behandlat Evian som en major. Det är en fantastisk tävling och jag älskar att spela den, säger suveräne världsettan Inbee Park, som vann i Evian i fjol.

I samma ögonblick som Inbee Park sänkt den vinnande putten i fjolårets upplaga av Evian Masters inleddes det omfattande renoveringsprojekt där ett par helt nya hål och nära på 18 nya greener skapats. För att hinna klart på tolv månader fick de jobba vintern igenom. Foto: KMSP / The Evian Championship.

Men innan tävlingen var majorvärdig lämnade LPGA över en ganska omfattande kravlista till Riboud och hans gäng med saker som behövde fixas – framförallt banan och namnet.

Därför har över 90 000 kvadratmeter jord och vegetation rumsterats om och 75 000 kvadratmeter nytt gräs rullats ut till en kostnad av drygt 7,5 miljoner euro. Och namnet läser numera Evian Championship, istället för Masters.

Därmed är det i flera avseenden ett nytt Evian-mästerskap som ser dagens ljus torsdagen den 12 september, nu som damgolfens femte major.

– Det här är en tio år lång dröm som går i uppfyllelse. Det är känslofyllt, säger Franck Riboud.