Det var just när det höll på att mörkna på kvällen som Carl var ute och spelade med en kompis. Vinden blåste från höger och pinnen stod till vänster på green, driven var perfekt.
– Ja, den såg bra ut men jag vågade ändå inte tänka tanken på tee. Men när vi letat överallt runt green så gick vi fram till hålet och där låg bollen. Otrolig känsla.
Det är Carls andra hio, det första kom i höstas på åttonde hålet på samma bana.
Det är inte helt konstigt att det trillar i lite bollar för Carl. Han har på ganska kort tid jobbat sig ner till fyra i handicap och satsar stenhårt på golfen.
– Jag brukar försöka spela så mycket som möjligt. Under lågsäsong är det svårt att hinna mer än 36 men kan jag så går jag gärna 54 hål per dag under högsäsong. Jag tror hårt på att spela mycket och att man lär sig bäst av det, förklarar han.
Och när mörkret faller på tar han fram sina byggarbetslampor, som pappa Johan köpt, och ställer runt övningsgreenen. Ingenting stoppar hans träning.
– Nej, det är lite tråkigt nu när dagarna är så korta och det är svårt när man har långa dagar i skolan, men är jag ledig så spenderar jag nästan all tid därute.
Kanske har vi hittat nästa version av ”Kotte” Broberg.
