Han landade på Arlanda i tisdags morse efter årets sista major i USA. Hemma väntade en clinic under Alex Golf Camp och sedan egen träning för tränaren Viktor Gustavsson.
– Jag måste nöta lite, det har var ganska mycket spel på sistone så jag har kommit in i lite dåliga vanor. Jag spelade grymt bra tre veckor i rad, bland det bästa jag spelat i French, Scottish och British, säger Alexander Norén.
Han slutade delad 15:e i Open de France, delad 3:a i Scottish Open och delad 9:a i British Open. Sen väntade några semesterdagar som bröt flytet.
– Jag tog lite ledigt hemma i Monaco och försökte vila upp mig men kom inte tillbaka i samma form tycker jag. Jag fick slita rätt mycket förra veckan på PGA.
Alex slutade delad 66:a i årets sista major efter ronderna 67-80-73-78 för 298. Tävlingen var en nyttig erfarenhet och han lärde sig mycket säger han. Han är på gott humör och försöker förklara förhållandena därborta.
– Jag började grymt men det är så små marginaler, man ska träffa liter mer fairways, lite mer greener för att orka och för att få chansen att skjuta bra hela tiden och göra det lite enklare för sig.
Majorbanan var tuff och lång och det var rejäl vind på Kiawah Islands Ocean Course på USA:s östkust.
– Det kändes ganska mycket som en linksbana, rätt stora fairways och missar man dem så var det jobbigt, framför allt att träffa greenerna. Missade man greenerna var det svåra up and downs, alla var nästan upphöjda. Banan var mycket längre än vad jag är van vid.
Tog det mycket kraft?
– Nä, men man får inte samma birdiechanser. Tänker man igenom banan så fanns det tre, fyra hål som var hyfsat lätta, men på en annan bana kanske det finns tolv såna och sex svåra eller hälften hälften. På British Open var det svårt att komma nära men mycket lättare att göra par, säger Alex.
Han berättar om järnslagen på Royal Lytham & St Annes, det gick att missa och komma igen. Men på Ocean Course kom ”en dubbel från ingenstans”. Det var en helt annan press på spelarna att slå varje slag rätt.
– Blir det för många såna hål där du känner att du inte kan gå för alla och träffa alla greener så blir det tufft och jobbigt. Du hamnar lätt två, tre över tidigt.
Värsta missen kom på tionde hålet i sista ronden där han tvingades skriva en åtta istället för ett par på fyra slag. Hålet är omgärdat av en jättebunker eller waste area och det är väldigt lätt att missa. Nu tar han med sig alla lägen hem och sparar i erfarenhetsbanken.
Han fortsätter att berätta.
– På British kom jag mer bakifrån och hade en bra söndag, men i PGA spelade jag bra första och tredje och förstod vad som krävdes. Nu vet jag mycket mer vad jag måste göra för att ha chans att vinna en major och jag har aldrig varit så motiverad tror jag, som jag är nu när man känt på det och vet vad som krävs, säger han med övertygelse.
Efter tisdagens clinic för juniorerna på Haninge var det dags för egen träning tillsammans med Viktor Gustavsson.
Ni verkar väldigt samstämda du och Viktor, och du verkar ha bra koll på tekniken, är det så?
– Vi gör bara övningar som gör att jag aldrig behöver titta på så mycket video. Det är mycket mer bollplacering, sikte och bollstart. Precis som jag jobbat med puttningen i två och ett halvt år. Där har vi jobbat noga varje dag med att checka av så att alla grunder och tekniken stämmer. Jag har hoppat över grunderna förut och tyckt att jag nog ska fixa till det här, sen att jag siktat fem meter vänster kan vara hela boven. Speciellt är det svårt att nöta in någonting så att det sitter.
Han berättar att Viktor ofta är med ute på tävlingarna både på inspelsvarven och tävlingsvarven och att han lagt mer resurser på honom. Det är ett annat upplägg än Alex haft tidigare.
Nästa vecka väntar Europatourtävlingen Johnnie Walker Championship på Gleneagles i Skottland.
Är du skadefri?
– Skadefri!
