Trettiotre år som klubbchef på en av Sveriges finaste golfanläggningar. Stig Persson har varit med om både upp- och nedgång, men oroar sig inte alls för dagens svacka inom golfen.
– Vi har lågkonjunktur i världen i dag, så även inom golfen. Jag ser det som naturligt, man måste ju betrakta golfen som en del av samhället, säger Stig, på sitt vanliga lugna sätt. Och jag ser mycket positivt på golfens framtid. Fler och fler kommer att spela golf och vi får olika typer av banor. Jag tycker att den lilla banan med plastgreener är lika berättigad som den stora och påkostade 36-hålsanläggningen.
Under Stigs ledning har Ljunghusen ständigt jobbat med förbättringar. Antalet medlemmar ligger runt 1 300 och 500 står i kö för att få komma in i klubben.
– I vinter har vi jobbat med att bygga om tre greener på hål 11,12 och 18. Dessutom har vi anlagt en bäck som korsar tolfte hålets fairway, fortsätter Stig, som inte utan stolthet visar upp de nya greenerna.
När man gör något på Ljunghusen så gör man det rejält. Men det är sällan man slår på stora trumman. Den nya 18:e greenen bör dock bli en riktig klassiker. Greenen är nämligen flyttad ut mot havet och erbjuder en fantastisk vy vid inspelet.
– Jag har alltid strävat efter en viss utveckling. Blir man stillastående stagnerar man, fortsätter Stig, som började sin golfkarriär som greenkeeper på Barsebäck 1971.
Lantbruksutbildningen var en bra grund för att jobba med golfbanor. I Barsebäck stannade han i fem år och innan han tog sig an jobbet på Ljunghusen hann han med ett mellanspel som arbetschef i bevattningsbranschen.
Så mycket golf för egen del har det inte blivit genom åren. Visserligen har Stig 16 i hcp, men han är nog ändå en av de som sliter minst på Ljunghusens 27 hål. Istället har han, vid sidan om jobbet som klubbchef, ägnat mycket tid åt ideellt arbete – inom golfen, så klart. Han har varit ordförande i SGA, organisationen för greenkeepers, han var med och bildade GAF, golfadministratörernas organisation och dessutom har han varit ordförande i SGF:s bankommitté. Dessutom var han med och skapade Greenbladet, en uppskattad tidning om golfbaneskötsel.
– Nu har jag inte så många uppdrag av den typen. Jag är med i en organisation som jobbar för ökad förståelse för golfen inom EU. Det uppdraget tänker jag ha kvar även efter min pensionering. Dessutom ska jag fortsätta som bunkerkrattare under British Open. Det har jag varit i 20 år och orkar nog några år till…
Mycket har hänt inom golfen under Stigs 30 år som klubbchef.
– När jag började 1980 la vi ner mellan 6 000 och 8 000 arbetstimmar per år på banan. I dag är det över 20 000 timmar. Det är inte så konstigt att banorna blivit allt bättre.
I likhet med många andra har Stig svårt att förstå att golfen inte betraktas (skattemässigt) som friskvård.
– Bara här i Ljunghusen har vi 55 aktiva golfare som är över 80 år. Det är väl bevis nog för att golfen är utmärkt friskvård.
Något löfte om att spela mer golf när han lämnar chefsstolen i slutet av nästa år ger han inte.
– Nej, men vem vet. Fast det är nog troligare att ni ser mig på en fairwayklippare eller någon annan entreprenadmaskin. Jag kommer hur som helst aldrig att lämna Ljunghusen.
