Senast damernas British Open gästade Turnberry (2002) var hål 5 (378 meter) det allra svåraste under turneringen.
Ailsa Course längsta par 4 blev tufft även nu.
Framför allt för Pernilla Lindberg.
– Jag missade fairway lite vänster och bollen rullade ner i en potbunker. Den låg bra så jag fick ändå upp den till 60 meter kort om green. Då slog jag en dålig wedge som precis tog i kanten på greenbunkern och trillade ner. Enda svingen jag ens hade var rakt bakåt och bollen låg nästan pluggad. Jag fick spela ut rakt bakåt, hamnade i en uppslagen torva. Slog upp den och tvåputtade, redogör Pernilla för trippelbogeyn.
Efter birdien på hål 2 hade Pernilla Lindberg koppsnurrar på trean och fyran och kunde alltså ha varit -3.
Trippeln på hål 5 och den efterföljande bogeyn gjorde att hon i stället var +3.
Bollnässpelaren kom till slut in på 77 (+5).
– Sju bunkrar i dag… och så var jag i tjockruffen ett par gånger också. Det var där jag la slagen. Resten av spelet var bra.
Hur var vinden där ute?
– Det började lite blåsigt men det var ganska behaglig temperatur, sedan vände vinden och då blev det riktigt blåsigt och kallt innan vinden försvann helt när vi var på hål 11. Sedan var det som att någon slog på knappen igen när vi kom till 14:e. Då kom vinden tillbaka fast i en lite annan riktning.
