KRÖNIKA. Inbeelievable, men jodå

Det är egentligen helt löjligt.

Att en satsad tjugolapp hos valfri bookmaker på att Inbee Park vinner British Open inte avkastar bättre än fem gånger pengarna, alltså.

Vi pratar ändå om en sport där ett par centimeter vid samtliga av de drygt 280 slag som ska slås under 72 hål kan vara skillnaden mellan succé och komplett katastrof. Fråga bara Jean Van de Velde, som om det inte vore för en helt absurd rikoschett på en cykelramstjock läktarreling en julisöndag på Carnoustie hade varit en majorvinnare idag.

Den här veckan avgörs tävlingen dessutom på en geografisk plats där vädergudarnas inverkan på utgången är större än någonsin annars. En extra kraftig vindpust vid fel tillfälle kan leda till ett eller ett par tappade slag innan du ens hinner tänka ”otur”. Att hamna på ”fel” sida av lottningen på ett ställe där det inte är ovanligt att bevittna fyra årstider och tolv väderlekar inom loppet av en halvtimme kan göra det fullkomligt omöjligt att utmana, oavsett hur bra du spelar.

Lägg till det banans nyckfulla karaktär, med gropar, åsar och underfundiga unduleringar, som bara väntar på att förpassa en förvisso välträffad järnfemma rakt ner i ett bunkerläge dit du inte ens skulle skicka din värsta fiende.

Och då har vi fortfarande inte berört det faktum att det utöver Park finns ytterligare 143 spelare som kämpar mot precis samma mål och att åtminstone 30 av dessa är fullt kapabla att gå lika många under (eller över, beroende på vädret) par som henne.

Men trots allt det jag precis konstaterat och med en oändlig rad med feltippade golftävlingar i bagaget kan jag inte hjälpa att tro att Inbee Parks chanser att lyfta pokalen på söndag kväll är betydligt större än en på fem.

Det Inbee Park har presterat i årets tre första majors är lika imponerande som otänkbart. Det anser till och med hennes konkurrenter. Anna Nordqvist beskriver det exempelvis som ”helt ofattbart”.

Under alla de ovan beskrivna förutsättningarna har Park vid tre skilda tillfällen slutat veckan som segrare. Tre majors i rad.

Från åskådarplats har det dessutom knappt sett ut som att hennes hjärta vid ett enda tillfälle, vare sig under särspel eller ställd inför en fem meter lång ”måsteputt” med dubbla break, slagit snabbare än med vilopulshastighet.

Många har inför veckan ansett att det största hindret mellan Park och hittills obruten mark i golfens rekordböcker skulle vara den mediahype som omgivit henne sen hon vann US Women’s Open och möjligheten att vinna fyra raka uppenbarade sig. Damgolf är trots allt en av de absolut största sporterna i Sydkorea och den här veckan kommer ett tiotal miljoner sydkoreaner noggrant och med spänning följa sin nationalhjältes historiska segerjakt.

Men själv säger Park såhär: ”Det här är vad jag älskar att göra och om press är något som ingår, så är det något jag måste hantera. Jag skulle helst spela i ledarboll och känna pressen hela tiden.”

Det är visserligen många på touren som ständigt hävdar att hela poängen med yrkesvalet är att befinna sig i situationen där de har en möjlighet att vinna under de sista nio hålen på söndagen – när pressen är som störst, hjärtat klappar som snabbast och förväntningarna bubblar hela vägen upp i halsgropen. Men väl där är det få som faktiskt vågar vinna. Park har upprepade gånger bevisat att hon gör just precis det.

Det sista och tungt vägande skälet att jag tror 25-åriga Parks segerchanser är goda den här veckan är väderprognosen.

Det ska nämligen blåsa.

Sen början av veckan har banan torkat upp och spelas nu hårdare och med mer rull än tidigare. Dessutom säger prognosen att vinden kommer friska i ordentligt åtminstone två av fyra dagar och under de förutsättningarna kommer alla spelare i fältet genomgående hamna längre ifrån hål med inspelen och ställas inför långa puttar.

Och det finns ingen damspelare i världen som puttar bättre än Inbee Park.

Det vet hon själv och det vet konkurrenterna.

Kanske borde jag satsa en sedel ändå.