I många år sades det att svensk golfs framtid vilade på Alex Noréns välbyggda axlar.
I tider när vi såg Parnevik, Stenson, Karlsson, Pettersson fightas hyfsat regelbundet om stora segrar så har det alltid hänvisats till att återväxten visserligen inte ser särskilt bra ut, men att vi i alla fall har talangfulle Norén.
Det händer fortfarande att han benämns just så, som en ”talang”.
Då ska vi veta att Alex Norén strax fyller 33 år och har spelat 193 tävlingar på Europatouren sedan 2007.
Jag vet inte varför det har blivit så, men kanske är det för att det känns som att det finns ännu mer att ta av i en karriär som har enorm potential. Det är egentligen orättvist att säga så och begära mer med tanke på att han trots allt har vunnit tre titlar på Europatouren och kvalat in till tourfinalen vid tre tillfällen. Men det känns på något sätt som att han kan ännu mer och borde vara ett mer regelbundet inslag på de stora scenerna – han har exempelvis bara spelat tio majors så här långt.
Ändå är det imponerande att han just nu befinner sig där han är.
För ett år sedan kändes det tveksamt om han över huvud taget skulle kunna komma tillbaka till den nivå där han befunnit sig på. Den envisa handledsskadan var svår att läka och svensken konsulterade flera experter för att få ordning på sina problem, men få kunde erbjuda något som hjälpte. Tack vare vila och behandling kunde han till sist göra efterlängtad comeback i vintras och har sedan dess varit sensationellt stabil och inte missat en enda kvalgräns på elva tävlingar.
Nu har han satt sig själv i position att bli den enda svensken förutom Jesper Parnevik med två segrar i vår svenska Europatourtävling.
Inför finalronden av Nordea Masters har Haningekillen en ledning med två slag före tysken Maximilian Kieffer och med tanke på att de på papperet farligaste konkurrenterna är fyra-fem slag bakom honom så bör han rimligtvis gilla oddsen när han slår ut på det första hålet strax efter lunchtid på söndagen.
Han har tagit sig dit tack vare två stadiga inledningsvarv och en fullständigt glimrande uppvisning under lördagen. För när vinden återvände till det skånska slättlandskapet skruvades svårighetsgraden upp ordentligt på PGA Nationals Lakes Course.
I det läget begär förutsättningarna framförallt två saker av spelarna.
1) Att du träffar bollen perfekt, verkligen perfekt, eftersom alla mediokra slag avslöjas direkt och går antingen ingenstans eller flyger med till en annan kommun om du råkar sätta fel skruv på bollen sid- eller motvind.
2) Att du har ett överj-vligt närspel, eftersom i stort sett ingen kommer att träffa alla greener.
Norén lyckades med båda två.
Allra mest imponerade spelet på och kring greenerna. Kanske är det framförallt där som han har lyft sitt spel under skadefrånvaron. För när handleden sagt ifrån att träna långa slag så har rastlöse Norén gjort vad han har kunnat för att få in nån form av golfträning och det har ofta handlat om den betydligt skonsammare chippningen och puttningen. Det är egenskaper som kommer att vara mycket värda under resten av säsongen, inte minst när banorna blir tuffare – som i US Open på Chambers Bay om ett par veckor.
Eller kanske redan på söndagen – för prognoserna pratar också om en blåsig finalrond
Det sägs att den första titeln alltid är den viktigaste i en karriär och det stämmer kanske i Alex Noréns fall också. Men efter allt han har gått igenom undrar jag ändå inte om en titel här skulle betyda ännu mer emotionellt.
Nu är det visserligen långt att gå och måga slag att slå innan pokalen är Noréns och utmanare saknas förstås inte, på en packad ledartavla som är så gul och blå att det nästan är svårt att greppa om. Jag inbillar mig att de värsta hoten kommer från Kjeldsen, Stenson och Broberg, men har inget emot att bli överraskad.
Oavsett vilket har vi en fantastisk finaldag att se fram emot. För Skånepubliken tycks verkligen ha omfamnat den här tävlingen och om lördagen var fantastisk lär det inte bli mindre galet på söndagen.
