Vi trodde att Severiano Ballesteros hade uträttat sitt sista mirakel.
Vi inbillade oss att fjolårets seger och galna vändning på Medinah som bar hans signum och dedikerades hans namn efter bortgången var en passande slutpunkt på en fantastisk karriär, men den visade sig bara bli ett semikolon.
För när en ung spanjorska var med och räddade en fasansfullt viktig poäng för Europa via en manöver som var lika osannolik som avgörande så kunde man inte låta bli att känna att Seve hade ett finger med i spelet – om inte annat som förebild och inspiratör.
Det var dagen när Carlota Ciganda skulle ta sina första steg i Solheim Cup-historien, men inte ens med bästa vilja i världen skulle jag kunna beskriva dem som stapplande. En ospelbar boll på det första hålet följdes upp av något socketaktigt på det andra och därefter var hon i stort sett överallt och lämnade fyrbollspartnern Suzann Pettersen åt sitt eget öde.
Jag kan förstå det.
Att spela den här typen av match är oerhört nervöst för alla inblandade, att göra det som nykomling är givetvis ännu tuffare och kommer du fel på det och tappar både tajming och lugn så är den här arenan svårast möjliga att hitta den på.
Men Pettersen klarade sig faktiskt rätt bra själv.
Ciganda gav henne assistans med en birdie på det tolfte hålet, men i övrigt lyckades norska hålla jämna steg med världstvåan Stacy Lewis och respektlösa men puttsvaga rookien Lexi Thompson fram till det 15:e hålet. Där hamnade hon i problem, men det struntade Ciganda i och fattade ett övermodigt beslut att gå för greenen – varpå bollen landade i sidovattenhindret.
Vad som sedan följde fick antagligen Seve att le belåtet i sin himmel.
För på samma sätt (även om frenesin kanske inte var lika outtömlig) som den spanska ikonen jagade fria droppar försökte Ciganda hitta en vettig plats att droppa sin boll på och domarna fick till och med ta fram sina lasermätare för att komma fram till det rätta alternativet. Cirkusen pågick i en halvtimme, amerikanskorna var kraftigt irriterade men till slut släppte den 23-åriga spanjorskan sin boll i ett tämligen hopplöst läge på en promenadstig, snett bakom ett gäng tallar.
Att hon skulle göra par därifrån och amerikanskorna samtidigt missa birdiemöjligheterna kändes ungefär lika sannolikt att någon skulle stanna en putt kort på Colorado Golf Clubs blixtrande greener – men mirakel händer uppenbarligen.
För hon slog upp bollen i greenkanten, sänkte putten från sju meter – varpå hemmalaget missade.
Hålet delades, men det garanterat bara scorekortets brutala logik som såg det så för alla andra upplevde inget annat än en stöld och ett rån där europeiskorna sprang i väg med hela dagskassan.
Sedan visade det sig att händelsen blev ännu mer osannolik. För trots att det tog nästan 30 minuter att fatta beslutet så var det enligt domare fel beslut som till slut togs – och den dropp spanjorskan tilläts göra var egentligen felaktig.
Att det blev fel är förstås både sorgligt, beklagligt och mycket märkligt med tanke på att det handlade om en förhållandevis enkel situation (26-1 c kan din klubbdomare i sömnen om du ber om det) som dessutom tog en evighet att lösa.
Men då var det för sent att ändra resultatet och det är också viktigt att i sammanhanget påpeka att Carlota Ciganda inte gjorde något fel, utan domarna.
Och den poäng hon var med och räddade för Europa var precis av den sorten som behövs om det här laget ska kunna skriva den golfhistoria det har kommit hit för.
Däremot finns det inte mycket som talar för att Carlota Ciganda ser dagens ljus innan singlarna igen.
