Det skulle bli golffesten alla hade väntat på; världsettan mot världstvåan i en direkt avgörande match över 18 hål.
Men när partajet startade så var det ingen av huvudpersonerna som hade dykt upp.
För samtidigt som resten av gästerna glupskt plockade för sig av det lättillgängliga och generöst tilltagna smörgåsbordet av birdies och eagles (ja till och med hole in ones) som Jumeirahs Earth Course utgjorde den här dagen så stod Rory McIlroy och Luke Donald mest utanför och småknaprade på tilltugget.
Faktum är att en av dem valde att inte komma in över huvud taget.
För engelsmannen Donald som har agerat så stabilt, så coolt, så fläckfritt under de tre inledande dagarna visade sig plötsligt mänsklig såväl utanför som på greener under den sista dagen av touråret 2012. Den första bogeyn på 102 hål noterades på trean, nästan kom på tolvan och när sedan birdieproduktionen inte heller kom i gång var den här dagen körd för världstvåan.
I stället var det en av hans landsmän som stal showen.
Justin Rose jagade andraplatsen i penningligan och efter nio spelade hål såg han ut att ha kopplat greppet om den, eftersom han vände fyra under par för ronden och låg före värsta konkurrenterna Peter Hanson och Louis Ooosthuizen. Men Rose hade större saker i tankarna än så. När han rullade i den korta birdieputten på det 18:e hålet hade han gått de sista hålen på 30 slag, krossat banrekordet med två och satt stenhårt tryck på Rory McIlroy där ute med sitt slutresultat på 21 under par.
Kanske var det precis den inbjudan världsettan behövde för att bestämma sig för att haka på.
Vad som hände är nämligen ett vackert stycke golfhistoria.
För när nordirländaren han pressades som mest spelade han som bäst och hade svar på alla de utmaningar han ställdes inför på sluthålen. McIlroy stängde nämligen tävlingen med fem raka birdies, för att vinna med två slag före Rose.
– Det är förstås ett perfekt sätt att avsluta den här säsongen på. Jag ville ge säsongen den avslutning den förtjänade och inte bara att den skulle dö ut på slutet. Därför är jag glad att jag lyckades.
Segern fullbordar ett närmast osannolikt bra år.
2012 kommer vi att minnas som säsongen då Rory McIlroy vann penningligorna på båda tourer, plockade sin andra major, vann Ryder Cup, tog över som världsetta – och dessutom alltså tog hem Europatourens flaggskeppstävling.
– Jag har uppfyllt att mål jag satte upp inför säsongen. Höjdpunkterna är min seger i PGA Championship och Ryder Cup. Men strax därefter kommer nog den här, även om jag inte har hunnit reflektera så mycket ännu, säger han.
Nu väntar semester, men i hans tankar finns redan 2013.
– Jag vill göra något liknande då. Jag ser väldigt mycket fram emot nästa år, säger han.
Det gör nog många andra som följer golfen också.
Vi har bara sett början på en karriär som kan bli klassisk.
