Himmel och helvete

1 Par 5, 555 m
Snittscore under Nordea Masters: 4,91
Rank: 16

Peter Hanson: Det är alltid en fördel att stå högt uppe och känna att man kan launcha iväg en bra drive. Förra året lyckades jag precis gå upp på två slag under sista varvet. Då gjorde jag en eagle. Men man behöver två riktigt bra smällar. Om det är motvind och det inte är läge att försöka gå för det finns det ett bra mått att lägga upp sig på mellan bunkrarna. Då har man en fin full wedge kvar in mot greenen.

Eric Franzén: Det här är ett rättframt och stabilt öppningshål som välkomnar spelarna till banan i ett inbjudande tonläge. Först in mot greenen skärps rösten något, där en miss ned i den djupa avrinningsytan till höger bestraffar mer tveksamma försök med en fostrande smäll på fingrarna.

2 Par 4, 425 m 
Snittscore: 4,29
Rank: 1

Peter Hanson: Det här är ett riktigt, riktigt tufft hål med ett förvånansvärt svårt utslag som ska upp över ett krön och mot en fairway som lutar rätt mycket till höger. Jag tycker att det är en av Bro Hofs allra mest svårträffade fairways. Sedan följer ett relativt knepigt inspel där greenen har vatten på höger sida och en bunker på vänster sida. Det blir svårt om pinnen sitter nära vattenhindret. Då får man det där svåra långa bunkerslaget ner mot vattnet bakom.

Eric Franzén: Det finns en charm i att följa hur vissa spelare försöker få till en draw för att få bollen att hålla kvar på fairway. Men nej, den här släggan i bakhuvudet på spelarna är lite obalanserad som nummer två i sträckningen och skulle komma bättre till sin rätt senare under ronden.

3 Par 4, 395 m
Snittscore: 4,09
Rank: 11

Peter Hanson: Här väntar också ett rätt tufft utslag. Det är en ganska lång carry från vår tee över bunkrarna på vänster sida och förra året spelades också hålet in i vinden. Vi slår ofta ut i själva dogleg-kröken istället. Är du väldigt precis med inspelet blir det ofta en väldigt bra birdiechans, men vid en miss kan det bli en hyfsat svår chip och knepiga puttar.

Eric Franzén: Det skulle innebära en del väntan och är kanske inte den mest briljanta logistiska lösningen. Men vi kapar verklighetsförankringen och lägger ogenerat fram de våta drömmarna om att bara under någon enstaka dag få se detta ganska roliga par 4 spelas från en något kortare tee.

4 Par 3, 188 m
Snittscore: 3,11
Rank: 8

Peter Hanson: Ett fint par 3, tycker jag. Jag tror att det brukar handla om en järnfemma för oss, så det krävs ett bra slag för att träffa rätt del av greenen. De senaste gångerna jag har spelat där har greenen varit rätt så mjuk så bollen har ändå stannat rätt bra.

Eric Franzén: Ett typiskt korthål på Bro Hof, säger ni. Både ja och nej, säger jag. För detta skiljer sig mot banans andra mer utmanande par 3 genom att verkligen locka fram ett mer aggressivt slag med ett längre järn mot en specifik del av greenen.

5 Par 4, 429 m
Snittscore: 4,21
Rank: 3

Peter Hanson: Ett utmanande hål som är halvblint från tee, så det gäller att välja rätt linje. Det passar bra att slå en liten fade, men det händer ofta att man går för rakt på och hamnar i ruffen till vänster och därifrån är vinkeln mot greenen inte alls bra.

Eric Franzén: Alternativen för inspelet är inget som Håkan Hellström eller någon annan kommer att göra en temaplatta om. Men sett till hålets utmanande karaktär är det inte möjligt att ta ut svängarna mer i greenområdets design.

6 Par 4, 422 m
Snittscore: 4,13
Rank: 6

Peter Hanson: Sexan är ett av de svårare hålen på banan, där du måste slå ut en drive i vinkeln mellan bunkrarna till höger och vänster. Det är oerhört viktigt att träffa fairway för att kunna placera bollen på ett bra ställe på greenen.

Eric Franzén: Även här ser vi mest att spelarna försöker jobba hem ett smidigt par, även om den vinklade greenen möjliggör aggressivare slag vid vissa pinnar. Men om någon går lång bakom greenen bör du titta lite extra noga då ett riktigt tufft recoveryslag väntar.

7 Par 3, 150 m.
Snittscore: 3,03.
Rank: 14

Peter Hanson: Här brukar vi stå med en järnsjua eller liknande i handen, vilket passar bra eftersom detta är en väldigt knepig green. Det gäller att träffa rätt halva på den och undvika att få en putt över greenens rygg. Skulle hålet spelas allra längst bak skulle det bli riktigt svårt. Vi är inte så bra att vi kan stå med järnfyror och hålla bollen på de fem till sju meter som man vill träffa om pinnen står på den vänstra sidan.

Eric Franzén: Banans bästa korthål, i mina ögon. Här lämnas det inte utrymme för några tveksamma beslut från spelarens håll, då designen frågar efter ett distinkt slag till rätt del av greenen. För den som inte fullföljer sina intentioner från tee väntar en del jobb för att rädda par.

8  Par 4, 415 m.
Snittscore: 4,15.
Rank: 5

Peter Hanson: Extra viktigt att hålla koll på linjen från tee här, och var bollen kan rinna igenom fairway någonstans. Står man längst bak brukar det passa bra att slå en rätt så rejäl draw. Felet man ofta gör är att inte vara djärv nog och gå tillräckligt mycket vänster. Detta är en av banans svåraste greener där inspelet måste vara riktigt distinkt. Den som missar greenen måste ha tränat på chippar från tajt gräs som pitchas upp över greenkanten, av den typen som man kan slå på Augusta.

Eric Franzén: Ett underskattat par 4 med ett utslag av spännande risk- och belöningskaraktär och en upphöjd bunkerlös green där det mesta kan hända – och ibland händer – speciellt när bollen skickats ned i någon av de dramatiska avrinningsytorna bredvid.

9  Par 5, 541 m.
Snittscore: 4,78.
Rank: 17

Peter Hanson: Här är man ute efter fyra slag eller bättre under normala förhållanden. På utslaget gäller det att gena över vattenkanten. Även om man inte vill missa andraslaget till höger finns där mer plats än vad man kan tro, För egen del brukar jag dra and-raslaget vänster med flit när det är motvind, ut mot tian till. Då får man rätt bra vinklar in beroende på var flaggorna sitter.

Eric Franzén: Ja, en riktig birdiefest där de flesta spelarna fått en inbjudan. Men främst är det bara att tacka och bocka för hur finfint arkitekten Bruce Charlton använt dammen under utslaget. Den överhängande risken att rinna ut i ruffen gör att spelaren måste hitta sin perfekt avvägda linje från tee.

10 Par 4, 442 m
Snittscore: 4,12
Rank: 7

Peter Hanson: Detta är ännu ett typiskt Bro Hof-utslag. Man kan tycka att banan är ganska öppen från tee, men för att skapa birdiechanser måste du slå en bra drive mitt i fairway. Pinnarna på bakre delen av greenen är svåra. Drar man inspelet några meter är det lätt att bollen tar på greenens rygg och rinner ner. Då kan man få en 20-metersputt tillbaka, där det är riktigt bra att klara par.

Eric Franzén: Alltid kul att se hur spelarnas längdkontroll med järnen manglas in mot greenens olika sektioner. Men det förekommer också en del press uppe på tee, då ingen direkt hjular av glädje över att missa denna fairway och ställas inför ett betydligt slitigare inspel.

11 Par 3, 160 m
Snittscore: 3,19
Rank: 4

Peter Hanson: Ett fint par 3 med vatten kort om greenen. Flaggans position avgör hur aggressiv man vågar vara, men det här är ofta ett hål där en järnfemma eller järnsexa mitt på greenen känns rätt så gott. Trillar putten i är det jättebra, annars ta ditt par och gå till nästa hål.

Eric Franzén: Jodå, svårt är det. Men jämfört med sjuan slår det här aningen mindre gnistor
i samspelet mellan vattenhindret och greenensdesign, även om vindriktningen är annorlunda.

12 Par 5, 501 m.
Snittscore: 4,71.
Rank: 18

Peter Hanson: Det är inte en helt enkel fairway att träffa, då det finns en liten hörna med ruff som går in. Där har vi hamnat många gånger. Men har du lyckats med en fairwayträff är det nästan en given fyra i kortet här. Greenområdet är inte direkt jättesvårt. Förra året var det inte så långa klubbor, hybrid eller järnfyra, in på andraslaget eftersom det var lite hjälpande vind.
Eric Franzén: Lättare än så här blir det inte på Bro Hof. Och detta par 5 har medvetet inte utrustats med speciellt mycket tuggmotstånd om spelaren drar förbi ruffen bakom den vänstra fairwaybunkern.

13 Par 5, 531 m
Snittscore: 5,04
Rank: 13

Peter Hanson: 13 är ett bra par 5, men också ett riktigt äckligt hål. Just därför att det är ganska lätt att göra riktigt höga siffror på det, samtidigt som man också kan göra eagle här. För att ge sig själv en bra möjlighet måste drivern vara på höger halva på fairway, och så nära bunkern som möjligt. Även om du kanske inte når hela vägen upp på greenen är det inte dumt att hamna kort till vänster.

Eric Franzén: Förlagan till detta utmärkande par 5 finns på The Dunes Club i Myrtle Beach. Men det går inte att förringa styrkan i den tunna linje mellan succé eller tragedi som specifikt omger de två första slagen.

14 Par 4, 416 m
Snittscore: 4,09
Rank: 11

Peter Hanson: Utslaget vill jag hålla mot vänster halva på fairway för att få en bra vinkel till inspelet, men också för att undvika den lilla dungen till höger. De avgränsade platåerna på greenen gör att jag ser detta som en typisk green för Bro Hof. Spela gärna lite defensivt från tee, men var aggressiv på andraslaget, lyder receptet för detta hål.

Eric Franzén: Tänkt som en passande övergång till banans successivt tuffare delar. Det riktigt roliga börjar dock när utslaget stökats av. För greenytans utformning pressar ofta fram det bästa ur spelaren som lyckats komma nära pinnen.

15 Par 5, 569 m
Snittscore: 4,85
Rank: 16

Peter Hanson: Ett spektakulärt hål där jag förra året sumpade min chans att utmana Westwood i täten, genom att hooka ned drivern i vattnet. Här måste man vara aggressiv från tee och ta ut en linje som man verkligen litar på. Att missa fairway vid motvind kan resultera i att du sedan står med ett långt tredjeslag kvar. Det är sällan man går för greenen på två slag, men om det skiljer några slag upp till ledningen skulle det nog locka.

Eric Franzén: Jorå, 15 förtjänar sin plats bland Europas mest spektakulära par 5. Men det är inte fel att hålets längd från dag till dag balanseras så att valet mellan förnuftigt positionsspel och
huvudlösa satsningar luckras upp en aning.

16 Par 3, 194 m
Snittscore: 3,10
Rank: 9

Peter Hanson: Det  absolut tuffaste korthålet på banan. Ofta siktar man lite mot höger halva av greenen, men det är inga lätta up and downs från den djupa avrinningsytan där. Här bör man istället ha modet att sikta mitt på greenen, eller till och med lite vänster.

Eric Franzén: Fungerar bra i rollen som ett sista och krävande test av de långa järnen eller motsvarande hybrid. Kramar ur några av spelarens sista droppar kraft inför det stundande upploppet.

17 Par 3, 150 m
Snittscore: 3,24
Rank: 2

Peter Hanson: Om det blåser är det här ett av de svåraste slagen inom golf. Jag liknar det vid att stå vid hål 17 på TPC Sawgrass – som blåsts upp på steroider. För här slår vi ofta järnsjuor till en green som är väldigt liten. Ett riktigt fräckt hål.

Eric Franzén: Ö-greener är inte hyperintressanta ur ett designperspektiv. Så är det bara. Men i en tävlingssituation levererar det precis så mycket drama som vi någonsin kan önska. Lite vind i luften och vi får ett antal dallrande sekunder innan bollen är på säker mark.

18 Par 4, 395 m
Snittscore: 4,01
Rank: 15

Peter Hanson: En bra birdiechans. Man kan hålla rätt mycket vänster med drivern, vilket ger en bättre vinkel in mot greenen. Du kan vara rätt aggressiv mot pinnarna här också. Men kommer man hit och leder med ett slag är det inget garanterat par.

Eric Franzén: Efter krävande 16 och 17 är det inte fel att ge spelarna en slutlig chans att hämta in ett slag. Mitt enda problem är att hålet är lite för monotont sett till hur spelarna tar sig an det. En möjlighet till en betydligt djärvare chansning med utslaget hade inte varit fel.