Helen på segerbanan

Den enda svenskan i årets första major som har vunnit här är numera en veteran på LPGA. Helen Alfredsson vann här sin första och hittills enda Major. Det var 1993 och nu sjutton år sedan. Året innan hade hon blivit utsedd till årets nykomling. Helen fyller 45 i år och tillhör de nu äldre på LPGA. Hon kommer knappt ihåg när hon vann längre.

– När jag vann 1993 det är så länge sedan så man knappt kommer ihåg det. Vet att jag hade för stor keps och blommiga shorts, berättar hon för Svensk Golf innan hon går ut och spelar Pro-am.

Helen är numera en favorit bland amatörerna. Hon är som hon alltid har varit, direkt och rättfram. Och nu har amerikanerna börjat förstå skämten.

– Nu är jag över fyrtio och kan säga vad jag vill. I början när jag kom hit var jag alltid tvungen att förklara att jag bara skämtar och inte menar något illa.

Om skillnaden mellan dagens tour och i början på nittiotalet säger hon:

– Den stora skillnaden är att vi spelar så mycket längre nu. Man kan se de tees vi brukade spela ifrån och vi är mycket längre bak nu. Men alla slår ju så mycket längre nu. Jag slår ju också längre nu än jag gjorde då. En annan skillnad är att tjejerna som kommer ut nu är mer drillade vid tidig ålder. De är redo att vinna med en gång. När jag kom ut på touren hade vi mer respekt och det tog lite längre tid.

Veteranen tycker också att de unga tjejerna är kanske lite väl fokuserade på golfen.

– Jag har alltid haft ett liv på sidan om. Jag tror om man vill vara kvar på touren länge måste man ha en balans. Det är kul att se sådana som Anna (Nordqvist) som verkar ha ett liv utanför. Det kan bli väldigt ensamt härute när det går dåligt. Jag är alltid avundsjuk när vi träffar Kentas (Nilsson, sambo) hockeykompisar. De har alltid sitt lag. Det är samma med Solheim Cup. Oavsett hur trött man är så får man så mycket energi av sitt lag.

Efter att ha fått en riktig pånyttfödelse 2008 med två segrar kvalificerade hon sig återigen för Solheim Cup under förra året. Men hon ser inte så långt fram som till nästa Solheim 2010.

– Absolut inte. Jag tar tävling för tävling nu. Jag har gjort det mesta och det blir svårare och svårare att orka med mentalt att vara med varje vecka. Jag har alltid varit i bra fysisk form och det är därför jag kunnat hålla på så länge. Men när man blir äldre så prioriterar man andra saker. Det är så skönt att bara komma hem ibland. Jag vill inte bli en av dem som alla tänker, vad gör hon här, har hon inget liv?

Att spela ett halvt schema är inget som fungerar enligt göteborgskan.

– Det går att spela ett halvt schema men inte träna halvt.

Hon kommer i år att spela både i Europa och USA. Hon planerar spela både Tyskland, Irland och Wales på LET. Hittills har hon bara spelat tre tävlingar. De två tävlingarna i Asien samt förra veckan i San Diego. Hon har klarat samtliga kvalgränser men topplaceringarna har uteblivit. Men formen är på väg.

– Spelade riktigt bra förra veckan på en svår men bra bana. Jag spelade dåligt på söndagen och föll tillbaka.

Kanske kan hon hitta storspelet igen på en bana där hon bevisligen trivs. Kenta Nilsson slapp den här dagen bära bagen. Istället spelar han med i pro-amen. Han kommer in med en bruten klubba i handen, till Helens stora förtjusning. Det här idrottsparet har aldrig långt till ett skratt. Trots den brutna klubban är ”Magic” med i toppen efter den första dagen av pro-amen.