Här börjar vägen mot OS

De påpälsade silhuetterna som rör sig nedanför den stålgrå himlen kan på avstånd förväxlas med vilket försäsongstränande elitlag som helst. Men spelarna som lyssnar på puttningsgurun Jon Karlsen på Arcos Gardens övningsgreen har inte direkt siktet inställt på årets första seriesammandrag.

De är inte heller här bara för att träna och eventuellt inhämta ny kunskap från Swedish Golf Teams expertteam. Under veckan ska grundstenarna i deras spel, fysik och mentala styrka granskas i detalj. För några av dem blir lägret på anläggningen i sydvästra Spanien också möjligen ett tidigt steg mot en plats i ett framtida OS. Camp Sweden, som lägret heter, samlar för första gången i historien svenska golfare under de olympiska spelens ringar. En satsning som sker i samarbete mellan Svenska Golfförbundet och Sveriges Olympiska Kommitté och sträcker sig betydligt längre än mot OS i Rio 2016, där golfen slutligen återinträder i dessa sammanhang.

Läser puttlinjer tillsammans
När det blir dags att omsätta den förmedlade teorin i praktiska övningar bildar amatören Madelene Sagström och den tvåfaldige Europatoursegraren Mikael Lundberg ett av paren som läser puttlinjer tillsammans. Några hundra meter bort på rangen står samtidigt Mikaela Parmlid och Joakim Haeggman och nöter järnslag sida vid sida. Det är en bild som tydligt tvättar bort de tidigare gränsdragningarna mellan amatör och proffs.

Landslaget har fram till nu övergripande handlat om att arbeta med flick-, pojk-, dam- och herramatörer mot mästerskap som VM och EM. Detta utgör även i framtiden en stor och mycket viktig del av Swedish Golf Teams uppdrag.

– För oss handlar det inte om proffs och amatörer på samma sätt längre. Vi vill främst se dem som spelare, konstaterar Katarina Vangdal, nybliven head coach för Swedish Golf Team.

Proffsen är med
I och med att golfen välkomnats in i OS blir också proffsens delaktighet i Swedish Golf Team oundviklig. Enligt de krav som Sveriges Olympiska Kommitté ställer på Svenska Golfförbundet för att utdela ekonomiskt stöd – exempelvis för läger som detta – ska satsningarna mot framtida olympiska spel bygga på de spelare som både på lång och kort sikt ligger bäst till för att plocka hem någon medalj.

Naturlig del av uppladdningen
Några timmar tidigare på dagen sitter en sliten Joakim Haeggman och försöker samla sig vid frukostbuffén. Sveriges förste spelare i Ryder Cup håller på att piggna till efter ett dygns helvetisk kräksjuka. Själv ser han närvaron på ett landslagsläger som ett naturligt inslag i uppladdningen för säsongen.

– Det här borde gjorts mycket tidigare från landslagets håll. För egen del har jag under åren som gått skapat mig en ganska bra bild av hur jag vill träna. Men det är ändå möjligt att man hittar någonting här som jag själv kan bygga vidare på senare. För mig är det självklart att man vill kunna vara med och ge tillbaka i sådana här sammanhang genom att dela med sig av sin erfarenhet.

Fungerar som mentorer
Haeggman har givetvis ingen anledning att dölja att han, i likhet med kollegan Per-Ulrik Johansson, till stor del är här för att verka som mentor för yngre spelare. Tillsammans med Carin Koch har de över 60 års erfarenhet som professionella golfare att förmedla en unik kunskap ifrån. För truppens yngre namn är detta något som tillför ett uppenbart värde utöver den kunskap som landslagets expertstab kan ge från sin horisont.

– Jag har lärt mig väldigt mycket om hur de laddar under försäsongen och inför tävlingar, säger Louise Larsson, som i år gör sin första säsong på Ladies European Tour.

Experter på plats
Programmet för Camp Sweden-veckan har formats kring landslagets performance team. Det vill säga en samling av experter med spetskompetens inom ett specifikt område. Förutom puttningsmannen Jon Karlsen väntar fystester med KG Nissén och mental träning med Kent Lindahl. Under en tältduk på rangen står coachen Patrik Jonsson och kör pass med sina damspelare framför en bollflyktsmonitor.

För tillfället är det junioren Johanna Tillström som står och dunkar wedgar. Hon drar tillbaka 60-gradaren och tar sikte mot ett av målen där ute. Bollen landar någon meter ifrån.

– Hur lång tror du att den var? frågar Patrik.

– Runt 59 meter, gissar Johanna.

– Nej, 62,1. Vad tror du om spinntalet? fortsätter han.

– Runt 4 800, kontrar hon.

– Inte illa. 5 000 var det faktiskt. Du är nu officiellt ”track- manized”, säger Patrik med ett leende.

Johanna har givetvis möjlighet att kolla detta själv hemma i Stockholm. En bollflyktsmonitor är inget stycke unik teknologi som landslaget sitter på. Här handlar det i stället om att samla in enskilda bitar, som tillsammans med de andra testerna lägger ett större och djupare pussel av spelarens kapacitet. De data som hämtas in hamnar i slutänden hos John Hellström, som sitter några meter bort under tältduken och genomför biomekaniska 3D-mätningar av svingens rörelsekedja.

Testerna är vardagsmat
Tester av detta slag är numer vardagsmat inom elitidrottens absoluta toppskikt. När Zlatan Ibrahimovic genomför ett träningspass med AC Milan registreras runt 60 000 datapunkter. Lagets labbdivision, som består av runt 40 anställda, genomför sedan en analys av dessa. Det ompaketerade slutresultatet används därefter av tränare Allegri som en faktamässig grund inför laguttagningarna.
Ettorna och nollorna som samlas på hårddisken i den bärbara datorn ger svar på allt ifrån hur många grader Linda Wessbergs höfter roterar i baksvingen till hur många puttar Karin Sjödin behövde i förra årets Women’s British Open.

Ur John Hellströms perspektiv ska informationen främst ses som ett fördjupande komplement till spelarnas scorer.

– Vi arbetar alltid med spelets grundidé i centrum. Alltså hur man skjuter så lågt som möjligt ute på banan. Frågar man en löpare vad han hade för tid och svaret bara blir ”12 minuter” så är det också intressant att veta hur långt han sprang samt om det gjordes på en inomhusbana eller i lervälling på en stig. Samma sak gäller i golfen.

Gör en gemensam analys
I slutet av veckan kommer John och de övriga i landslagsteamet att samlas för en gemensam analys av de olika testresultaten. Nästa steg i kedjan är sedan att delge slutsatserna till spelare och tränare.

Att iscensätta större ingrepp i någon spelares teknik ligger utanför Swedish Golf Teams roll. I stället är deras främsta uppgift att säkra och utvärdera att spelaren tränar på rätt saker för att utvecklas enligt sina ambitioner. Katarina Vangdal är övertygad om att detta blir en ännu viktigare uppgift när jakten på OS-medaljer inleds.

– Att golf har blivit en OS-sport kommer naturligtvis att öka satsningarna på sporten i länder som Sydkorea och Kina, där det betyder oerhört mycket att tävla om medaljer. För att ett litet land som Sverige ska kunna fortsätta hävda sig då, krävs att vi säkrar en stark kvalité i det arbete som utförs.

SOK vill ha mätbara värden
De slutgiltiga analyserna kommer också till nytta i sammanställandet av den krav- och kapacitetsprofil som John Hellström har fått i uppdrag att leverera till Sveriges Olympiska Kommitté. I korthet rör det sig om fem nyckelfaktorer som SOK ska kunna använda för att stämma av hur den svenska golfidrotten står sig mot den absoluta världstoppen.

– Golfen måste tala om för oss vilka nyckelfaktorer som är värda att mäta mot när det gäller att värdera framgång i sporten. Alla idrotter producerar trots allt en svensk mästare. Men hur står vi oss mot den absoluta världstoppen och vad krävs för att komma dit? Finns den kunskap som behövs för att komma dit i landet eller måste den hämtas från något annat håll? Hela den kedjan måste tydliggöras, säger SOK:s sportchef Glenn Östh innan han hugger in på en cheeseburgare i Arcos klubbhusrestaurang.

Investeringen ska ge avkastning
SOK gör inte detta av ren nyfikenhet. De statliga medel som de förmedlar som ekonomiskt stöd till olympiska idrotter är en målmedveten investering där man strävar efter avkastning i form av framtida svenska OS-medaljer. Det rör sig dels om individuellt stöd till enskilda spelare som i samråd med SGF tas med i SOK:s topp- och talangprogram. Dels projektbaserat – som de 100 000 kronor som avsatts för just detta läger. Han ser också omvärldsbevakning och studieresor som ett område där de kommer att gå in med faktiskt stöd.

– Som exempel kanske det finns anledning att titta närmare på varför Argentina producerar många spelare som både slår väldigt långt och har en fin känsla i närspelet. Men det är viktigt att snabbt komma iväg till Sydkorea och titta på hur de går till väga för att få fram så många lovande spelare. Där bör man titta på både utbildnings- och tävlingstrappan. Men också på samhället i stort.

Inom kort kommer han själv att resa ut på tävlingar i olika delar av världen för att träffa proffsen i världstoppen och ge en första bild av vad de kan förvänta sig av golfens intåg i OS.

Ska leda till bättre idrottsverksamhet
Mer än fem år återstår till Rio de Janeiro. Och hjulen snurrar redan med full kraft.
Även om den första truppen lämnar Brasilien utan medaljer är Katarina Vagndal övertygad om att OS-satsningen inte sker förgäves.

– I längden så ska det leda till en bättre idrottsverksamhet i alla steg – ända ned på klubbnivå. Om en junior kommer dit och säger ”jag vill bli världsbäst i golf”, så ska det finnas bra verktyg för att de ska kunna hjälpa honom eller henne att ta de första stegen på bästa möjliga sätt.