Det såg att bli ett tråkigt Ryder Cup för Peter Hanson.
Han fick bara spela 14 hål i parspelet och halvvägs in i singelmatchen mot Jason Dufner var han fyra ner och uträknad. Dessutom såg USA i det skedet ut att ta det nödvändiga poäng som behövdes för att vinna matchen.
Men svensken gav inte upp.
Via ett par egna birdies och några misstag av motståndaren Dufner tog sig Hanson tillbaka in i matchen igen och när han stod på 18:e tee hade han chansen att fixa en halvpoäng för Europa. Men när inspelet från 150 meter landade i bunkern var det kört.
– Jag var verkligen på hugget och ville försöka vinna min match snabbt, men sprang in i en vägg. Ändå lyckades jag ju kämpa mig tillbaka och hade häng på en halv poäng, men det räckte inte till slut, säger Hanson.
Ändå upplevde skåningen en av sina största dagar i golfkarriären.
Han blev nämligen en del av det lag som för alltid kommer att bli ihågkommet som de tolv män som uträttade ett underverk ingen trodde var möjligt.
– Det känns helt otroligt att få vara med om det här. När man tittar på tillbaka på det här så är det kanske en av de största segrarna i karriären, säger han.
Ärligt talat – trodde du på det här inför singlarna?
– Det såg mörkt ut. Men hoppet är ju trots allt det sista som överger en. Vi hade allt att vinna, så på så vis var det ju bara att gå ut och köra. Och nu sitter vi här med trofén, säger Peter Hanson.
Men känslorna var trots allt lite blandade. För personlig del blev inte Ryder Cup vad Hanson hoppades på. Han kom till Medinah med förhoppning om att få spela åtminstone matcher, men det blev bara två och noll i poängkolumnen.
– Direkt när man springer runt på greenen och firar så spelar det ingen roll att jag inte tog några poäng. Vi kommer hit som ett lag och agerar som ett lag. Men visst hade jag hoppats på att få spela mer, inget snack om det. Jag tror också att det hade hjälpt mig i min match i dag, säger svensken, innan han levererar den sista insikten:
– Men man kan inte kritisera kaptenen. Vi står ju här med pokalen.
