Hanson ett slag efter

Senast Graeme Storm höjde näven som en segrare på European Tour var året 2007.

Efter en eländig säsong, hans sämsta på åtta år, har engelsmannen en ambition: att förnya sitt ET-kort.

Nu är 34-åringen på god väg att fullborda sitt mål.

Men förutsättningarna inför söndagens avslutning på traditionstyngda Hilversumsche GC, med anor från 1910, kunde onekligen varit ännu bättre.

Med tolv spelade hål av lördagens rond hade Storm ryckt åt sig en femslagsledning, och såg vinstchecken i KLM Open komma allt närmare. Storm verkade inte alls påverkad av stundens allvar, och var fullständigt immun mot bogeys.

På det 13:e hålet, en relativt beskedlig par 3:a på 150 meter, pushade så plötsligt Storm bollen till höger om greenen och noterade sin första bogey på 49 hål.

Sedan tappade han honnören, tempot och – skulle det visa sig – ledningen på vägen mot klubbhuset.

Samtidigt som Graeme Storm gick de attackvänliga sista nio hålen på par hämtade motståndarna in slag efter slag.

När 54 hål var summerade var inte längre Storm ensam om att inneha ledningen på -12. Tre spelare sållade sig till den eftertraktade positionen.

* 23-årige skotten Scott Jamieson, som hittills aldrig vunnit på ET, avslutade med birdie-birdie; bland annat efter att ha slagit lördagens längsta drive på det 18:e hålet, 294 meter.

– Det skulle sitta perfekt med ett skotskt hattrick, menade Jamieson, och syftade på landsmännen Paul Lawries and Richie Ramsays segrar på sistone.

* Pablo Larrazábal ställde väckarklockan sent men spurtade fint med fem birdies på de sista sex hålen för 64 slag (-6) totalt.

– Jag kommer att attackera så gott det går imorgon. Jag har inte varit med och fajtats på ett tag, så jag ska försöka ha kul och konkurrera om titeln, sa Larrazábal.

* Gonzalo Fernández-Castaño, på jakt efter sin sjätte ET-titel, lät sig inte nedslås av en dubbelbogey på nian, utan presterade utmärkt golf i sluttampen – däribland genom att träffa flaggan på det 17:e (ett korthål).

– Just nu är jag precis där jag vill bara, kommenterade spanjoren nöjt.

Peter Hanson peggade upp i ledarbollen men var länge svajig från tee och hade svårt att hitta de trånga fairwaypassagerna. Precis som sina kollegor kom han dock igång mot slutet. Med sin temposköna sving och en het putter som vapen rullade han i två raka birdies på 17:e och 18:e för 67 slag – och -11 över tre ronder.

Därmed är femteplacerade Hanson, som inte vunnit sedan särspelsdramatiken mot Peter Lawrie och Gary Boyd i Czech Open 2010, blott ett slag efter ledarkvartetten.

Men efteråt handlade journalisternas frågor inte om skåningens segerchanser, utan om hur han mentalt lyckades ta sig runt de 18 hålen.

– Igår hamnade min son (Tim, ett och ett halvt år) på sjukhus, med ett virus i kroppen, så det var svårt att fokusera på golfen. Tankarna var på annat håll. Inför ronden frågade jag Andy McFee (domare) om jag fick SMS:a med mi fru under ronden. Jag har ”textat” en hel del idag, sa Hanson till pressen.

– Det verkar som att allt är okej med honom nu. Enligt min fru pekar allt på att det blir bättre och bättre.

Vid sidan av Hanson tog sig ytterligare fyra svenskar över tröskeln till helgens spel.

Henrik Stenson utnyttjade golfens ”moving day” på ett utmärkt sätt. Stenson stod inför en eagleputt för delat banrekord på 18:e grenen men bommade och fick ”nöja” sig med en 64:a. Därmed avancerade han 24 placeringar och är delad åtta inför söndagens nervkittel.